Hej! Jag är en ganska stor hypokondriker. Och länge har jag grubblat över en sak och nu vänder jag mig till en expert. Var lite osäker dock på om det är en psykolog jag ska ställa denna fråga till. Men iallafall: Man läser ju ofta i tidningarna (senast idag faktiskt) om idrottsmän och kvinnor som faller ihop av hjärtstillestånd och dör. Unga människor, och som det ofta står så kände dom inte till nåt hjärtfel hos personerna. I och med att jag är hypokondriker så gör sådant här mig ängslig.
Jag undrar vad det kan bero på, om det INTE är ett hjärtfel som ligger bakom. Och är det dumt att idrotta och träna? Märkliga tankar.
Jag t.ex promenerar mycket hellre än löptränar för att inte anstränga mig för mycket, för jag tror att detta ska hända mig.
Hoppas på svar.
MVH/ Andreas
Hej Andreas!
Denna fråga hör absolut hemma hos en psykolog!
Att man läser om saker i tidningar, och sen blir rädd är ju inte ovanligt. Många människor har inget aktivt filter påslagit när man hör om olika katastrofer eller sjukdommar och liknande, blir livrädd och tror därmed att det kan hända en själv. Allt detta är känslor och inte fakta.
Problemet med denna typ av känsloreaktioner är att man tänker först att man kan få hjärtstillestånd och dö, sen får man (självklart, för tanken är läskig) en känslomässig kroppslig rädsloreaktion. Då tar man rädslan som ett bevis på att den första tanken, att man kan dö, som sann. Det är ju du som tänker detta, och du bedömmer ju dig själv som en säker källa, så då måste det ligga något i det - det är ofta så man gör det irrationella rationellt.
Fakta är den bästa motvikten till dessa fantasier och känslomässiga påslag. Hur många drabbas av detta? Sätt det i perspektiv till olika livshändelser som kan ske en person, både bra och sämre. Om man har ett latent hjärtfel, hur ofta upptäcks det först efter brå död? Hur ofta upptäcks det genom en rutinkontroll hos doktor? Hur många åtgärdas sen och lever på helt fint? Fakta, fakta och fakta.
Det är inte dumt att idrotta och träna. Det är däremot tvärt om mycket bra. Få ditt hjärta att anstränga sig är ett sätt att stärka muskeln som hjärtat är. Ditt ansvar för dig själv är att sköta din hälsa på ett beprövat sätt, och det finns inget belägg för att det är ansvarsfullt att bli fysisk passiv för att man är rädd man har ett hjärtfel.
Din tendens att tänka i katastroftanker runt din hälsa gör dig självupptagen och fokuserat på din kropps signaler. Det ökar rädslan, och därigenom även antalet hypotetiska problem du kan ha. Detta behöver du bryta, så att du kan få lite lugn och distans till dig själv. Då kommer din livskvalitet att bli bättre, och du slappnar mer av.
Lycka till!
Med vänliga hälsningar
/Anne
