Jag har en dotter på 19 år som mår så dåligt sedan en längre tid. Hon gick en filosofi kurs på gymnasiet och tänker nu att hon inte existerar. Hon har psykologsamtal 2 g/månad sedan mitten på januari och ska till psykiatrikern akut på tisdag den 26/6. Hon har alltid varit otrygg. Hur ska jag hantera detta? Själv har jag tappat sömnen och tar sömntabletter. Dottern tar citalopram och järntabletter då vi tagit prover som visade att hon har järnbrist.
Hej! Det är vanligt att unga har svackor under senare tonår. Det är en svår övergång att bli vuxen och många blir oroliga och rädda för framtiden. Jag tycker du ska försöka slappna av, låta din dotters behandling få en chans och bara stödja och vara positiv. Ditt bidrag i hennes liv är att vara bekräftande, hitta saker att lyfta fram som positiva med henne och hennes liv, och bidra med att själv leva framgångsrikt. Det är lätt att familjer som får ett problem, att utveckla följdproblem. Jag tror det har hänt hos er. Vad som är hönan och ägget kan jag inte uttala mig om från ditt brev, men vi som föräldrar har ett otroligt ansvar för familjekulturen vi låter barnen växa upp i. Du behöver vara hennes fyr i stormen hon lever i som tonåring. Du måste stå för ljus, hopp och optimism. Glädje och positivism. Svårt, men nödvändigt. Därför är det viktigt att du sover, äter och tränar - har vänner, går ut, jobbar, gör allt du kan för att leva ett liv du tycker är bra. Då kommer du ha överskott att ge din dotter, som behöver det i denna fas av sitt liv. ibland är den bästa hjälpen att inte hjälpa. Ju mer uppmärksamhet hon får för att hon mår dåligt, blir en förstärkare av oro och ångest. Att hon påverkas av filosofikursen på gymnasiet är helt naturligt. Där kommer du och övriga närstående in som motvikt. Om du verkligen tycker att kursen får negativa konsekvenser för din dotter, kontakta hennes lärare. Berätta vad du upplever, så hon kan diskutera detta på ett generellt grundlag i klassen. Jag vet att det är mycket du kan göra för att hjälpa, påverka och stödja din dotter i sin utveckling till en vuxen, självständig kvinna. Det viktigaste är att vara den kvinna själv som du vill att hon ska bli. Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne