Jag har ett problem, som säkert inte är så ovanligt. Det är att jag har enormt svårt för att sätta gränser. Det gäller mot alla i min omgivning. Jag vet inte riktigt hur det startade och det är svårt att beskriva situationen kortfattat. Bland annat förlåter jag särbon för ALLT. Han har bett mig att börja tänka innan jag pratar, skällt ut mig för diverse småsaker som han blåst upp till gigantiska proportioner. Tidigare pojkvänner har jag stannat hos trots att de slagit mig (en har jag ett barn med). Jag var gift (och har 2 barn med) med en som alltid gjorde sig lustig över mig inför andra och där jag aldrig fick kosta något medan han hade väldigt dyra vanor. Han var dessutom inte nöjd med mitt utseende. Min nuvarande pojkvän gillar mitt utseende och min kropp, men inte min personlighet och verkligen inte min dialekt... Det är inte bara mina partners. På jobbet har jag gett järnet där andra snott åt sig äran, utan att jag på något sätt visar att det inte känns OK. Jag har haft en väninna som jag haft jätteroligt ihop med, men känt mig utnyttjad av, så jag undviker henne istället för att prata ut. Min mamma berättar alltid vad jag borde förbättra, trots att mitt liv går i 190, men jag bara säger "ja" och sväljer. Och gissa om jag curlar för mina barn! Det är precis som om jag _ska_ trampas på. Jag är inte bekväm om jag får beröm, eller om någon gör något för min skull. Jag känner att jag kan inte koppla av utan måste prestera och förbättras hela tiden. Och det känns som mitt ansvar att få alla i omgivningen att bli tillfreds. När jag blir orättvist behandlad, tar det ungefär en dag innan jag tänker "hur gick det där till?", och jag vet aldrig hur jag ska bete mig. Hur ändrar man det här?? Finns det böcker och övningar? Önskar att man bara kunde programmera om sig...
Hej! Du har tagit första steget mot en förändring! Du tycker inte att det längre är ok att låta andra behandla dig dåligt. Bra! Som du själv säger, det är inte ovanligt att man vill att andra ska gilla en till den grad att man trycker undan sina egna behov. Men det du beskriver är mer än som så. Du låter dig misshandlas, utnyttjat och trampas på - för att omgivingen ska vara tillfreds. Du är vad man på engelska kallar en "people pleaser", en som till vilket pris som helst viker sig för att undvika konflikt. Det bottnar ofta i en ångest för att bli avvisad och/eller en skam för den man är. Detta spelar omgivningen på, och du låter andra få sin vilja på din bekostnad. Din integritet blir lite sämre för varje gång detta sker, och ditt självförakt ökar. Då "pleaser" du än mer, och så fortsätter det. Du har sannolikt övat länge på detta beteendet, vilket gör det rätt svårt att förändra på egen hand. Du behöver en duktig legitimerad psykolog med KBT-inriktning som kan stötta dig och leda dina tankar om dig själv och andra på rätt väg. En början är att fundera på om du känner igen dig i det jag beskriver - ångest för avvisning och skam. I så fall, försök att tänka hur detta kan ha uppstått. Är din mamma eller pappa på samma sätt? Eller kan det ha varit en händelse som fick igång dina beteenden? När du har reflekterat över detta, tänk att du inte behöver göra som dina föräldrar - eller att en strategi som fungerade bra under en tid efter en speciell händelse, kanske inte är den bästa för dig nu. På det sättet kan du motiveras att sätta igång med det jobb som ligger framför dig med att få en mer korrekt syn på dig själv och hur andra får behandla dig. Om det inte motiverar dig - tänk på vad du modellerar för dina barn... Du efterlyser böcker, och jag vet att det finns en bok som handlar om "people pleasers" på engelska. Sen finns det flera böcker om skam och ångest på svenska som du kan hitta på nätbokhandeln exempelvis. Men inga böcker kan ersätta den stöd och hjälp du kan få av en legitimerad psykolog! Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne
