Jag har accepterat en tjänst under en kortare period som jag känner stor nervositet inför. Vissa stunder är jag väldigt stressad, tänker negativa tankar, har svårt att sova och ångrar beslutet. Andra stunder känner jag tillförsikt, stolthet och glädje över att jag tackade ja.
Jag funderar just nu på att skaffa lugnande tabletter (receptfria) som en slags trygghet – utifall jag någon dag stressar upp mig så mycket att det påverkar arbetet negativt eller stör sömnen. I skrivande stund känner jag mig lugn, kanske är detta bara en fas då jag oroar mig inför de kommande uppdragen och när jag väl börjar arbeta är det mycket möjligt att jag inser att jag överdrivit riskerna och inte kommer behöva använda tabletter överhuvudtaget? Men är det ett oroväckande tecken att jag ens vill ha tillgång till lugnande läkemedel?
Jag förstår naturligtvis att stress helst skall hanteras på andra sätt och jag har några tekniker för att lugna mig själv i bagaget – men jag börjar snart tjänsten så jag räknar inte med att jag tills dess blivit en ny människa helt utan rädslor och osäkerheter. Dock är jag relativt nöjd med mig själv och ser denna utmaning som en chans att utvecklas och förhoppningsvis känna mig mer självsäker när det väl är över. Så stress/nervositet känns till viss del ändå nödvändigt – jag kan ju inte låta dessa känslor hindra ett viktigt steg i yrkeslivet. Samtidigt vill jag inte låta dem gå ut över mina prestationer (jag vet med mig att jag inte hanterar snabba beslut så värst bra och har också en slags ”scenskräck” då jag arbetar med andra – vilket kommer förekomma ofta i denna tjänst)
Hej!
I olika faser i livet och inför olika utmaningar, kan vi reagera olika på stress. Även om man som oftast känner sig lugn, kan vissa situationer trigga i gång reaktioner som gör att vi knappt känner igen oss själva.
De flesta ångestreaktioner är det vi kallar "förväntansångest". Ångest inför något. Inför att flyga, inför att hålla ett anförande, inför prestationer och så vidare. Så även det du beskriver. Du har ångest inför ditt nya jobb, inför hur du ska klara uppgifterna osv. Det du kan vara helt 100% säker på är att du nu överdriver riskerna. Det gör man alltid när man är så fokuserat på vad som kan gå fel. Man är känslomässig när man tänker på det man är rädd för, och dessutom pessimistisk. Så snart du kommer i gång, vill du se att kraven inte alls är större än förmågan - och om det är vissa saker du inte kan, kan du ju lära dig dessa!
Din fråga handlar om lugnande tabletter. Det är ju egentligen inget jag har expertis på, utan en läkare kan bättre diskutera sånt med dig. Även om jag absolut tycker att medicin är bra och hjälpsamt för många tillstånd, är det du beskriver lite av en livsutmaning - att lära dig hantera andras och dina egna krav och förväntningar, och lita på att allt ordnar sig.
Att hitta sätt att lugna sig är ju bra, och om det för dig är bra med tabletter - receptfria eller utskrivna av läkare - kan du som sagt prata med din husläkare om. Behöver du ångestdämpande, antidepressiva, pulssänkande - du förstår att det finns många sidor av det hela som en läkare kan hjälpa dig med och råda dig rätt. Men som psykolog, skulle jag rekommendera KBT med fokus på grundläggande antaganden runt hur du tror andra tänker om dig och hur du bedömer dig själv jämfört med andra.
Lycka till!
Med vänliga hälsningar
/Anne
