Jag är en tjej på tjugo år som under hela mitt liv har känt någon sorts av rädsla, oro, ångest och panik. Är väldigt nere hela tiden orkar inte vara bland människor och lyssna på för mycket prat. Har varit med om en del negativa saker i livet som jag tror har påverkat mig och min vardag. Det går inte en dag utan att jag är ledsen och känner oro och är panikslagen. Vet inte vad jag ska göra för att må bättre. Har också haft problem med familjerelationer och andra typer av relationer. Har svårt för att visa känslor och litar inte på människor alls. Sen är jag också promiskuös fastän jag vet att det är dåligt och inte tycker om det. Vill verkligen ha hjälp, tack i förhand!
Hej! Tack för din fråga! Bra att du sträcker ut en hand för att få hjälp! Jag blir alltid så tagen av unga vuxna som mår dåligt i den tiden som kunde vara den roligaste i livet. Men nu kanske vi kan sortera upp detta lite..! Att ha "verktyg" att hantera sina svåra känslor och tankar med är viktigt för alla människor. När man är ung, har man inte varit med om så mycket (helt sant..!) och man har inte hunnit upparbeta sig de resurser man behöver för effektiv problemlösning. När man som ung är med om svåra saker, stannar man ofta upp i sin känslomässiga utveckling just där. Låt oss säga att du var 7 när du upplevde en svår sak. Då har du en sjuårings känslomässiga förmåga att hantera känslor kopplat till händelsen och konsekvenserna av händelsen även om du faktiskt nu är 20. Förstår du? Det innebär att du på ett sätt kräver av en sjuåring att hantera vuxna problem. För att du inte mår bra idag är ju ett vuxenproblem - du är 20 år. Är du med? Detta har jag sätt så många gånger, och det stämmer på pricken. Du behöver hjälp med att jobba på dina strategier för att hantera grundsituationen och de konsekvenser det har gett - och det tycker jag du behöver professionell hjälp med. Det finns ett erbjudande som heter Unga Vuxna inom Vuxenpsykiatrin. Om inte Unga Vuxna finns där du bor, kontakta vuxenpsykiatrin. Du kan ringa dit och fråga hur du kan få hjälp, eller gå via husläkaren för att hamna rätt. Fram till att du får hjälp, tycker jag du ska läsa in dig på din situation. Det finns massor av böcker om KBT och oro, ångest och depression. Jag tycker även du ska läsa om ACT, som hjälper dig att fokusera på nutid och framåt - inte älta historien som du ändå inte kan göra något åt. Till sist vill jag säga att om du är promiskuös, är det ett tecken på självförakt och dålig självrespekt. Du är värd mer, du är värd att älskas och ha det bra. Om du inte aktar dig, kan du utveckla sexberoende - bara för att du åker hiss mellan självförakt och ångestdämpande sexuell bekräftelse. Bestämma dig för att respektera dig själv mer än som så. Du är värdefull, och du kommer må bättre. Om du tar mina råd, kommer du må bättre fort. Jag lovar! Lycka till! Med vänliga hälsningar /Anne
