Hypokondri och hälsoångest
Det är vanligt att oroa sig över sin hälsa och eventuella sjukdomar. Hälsoångest innebär överdrivet stark oro för hälsa och sjukdom och kallas även hypokondri. Med rätt behandling har hypokondri och hälsoångest god prognos.
Vad är hypokondri?
Hypokondri eller hälsoångest är en överdriven oro och ångest kring hälsa och sjukdom.. Lindrigare sjukdomsoro är vanligt och ofta hanterbart. I vissa fall blir oron så uttalad att den inskränker det dagliga livet, då kan man behöva hjälp att hantera situationen.
Upplevelsen är inte påhittad eller inbillad. Hälsa är inte bara ett kroppsligt tillstånd utan även psykiskt och socialt välbefinnande bidrar till hälsa. Att må dåligt behöver inte bero på en sjukdom men vår hjärna vill gärna leta efter en förklaring, och olika kroppsliga sjukdomar kan ligga nära till hands.
Symtom
Hjärnan har en benägenhet att automatiskt göra en katastroftolkning av vanliga kroppsliga kroppsförnimmelser och vanliga symtom framförallt vid stress. Fysisk eller psykisk påfrestning/stress kan aktivera det så kallade sympatiska nervsystemet.
Vanliga förnimmelser från det sympatiska nervsystemet som av vissa kan uppfattas som tecken på sjukdom är:
- Hjärtklappning
- Bröstsmärta
- Andningssvårigheter
- Yrsel
- Huvudvärk
- Illamående
- Ont i magen
- Lös eller hård avföring, gaser
- Kallsvettning
- Domningar
- Svårigheter att tänka och koncentrera sig
Alla olika typer av kroppsförnimmelser kan tolkas som tecken på allvarlig sjukdom, ofta cancer, neurologisk sjukdom eller hjärtsjukdom. Oron kan utlösas av något man känner i kroppen eller att man läst eller hört om någon allvarlig sjukdom. Ofta är det svårt att släppa tanken även om man vet med sig att oron är överdriven.
Tankar och oro kan i sin tur leda till mer stressymtom och när man fokuserar på något kan det göra att den negativa upplevelsen förstärks. Många med hypokondri och hälsoångest blir nedstämda, får sömnsvårigheter och svårare att koncentrera sig och sköta arbete och studier.
Många med hypokondri söker upprepat vård för att få förklaring till sina symtom. Andra är i stället rädda för att söka vård och undviker det.
Orsak
Hypokondri kan ha olika orsaker och ofta är det flera faktorer som bidrar. Vissa människor tycks vara mer benägna än andra. Allvarliga livshändelser kan innebära stress som gör att man blir mer sårbar.
En del har generell sjukdomsångest med mer ångest och oro och en del har en stark sjukdomsövertygelse och ofta flera fysiska symtom. Det rör sig inte nödvändigtvis om olika patientgrupper utan kan vara olika faser av sjukdomen. Det är vanligt med samtidig ångest och nedstämdhet.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
Vid hypokondri:
- Är personen ständigt upptagen av möjligheten av att ha drabbats av allvarlig sjukdom.
- Tolkas i grunden godartade kroppsliga förnimelser som tecken på sjukdom
- Övertygelsen består trots adekvat medicinsk utredning och lugnande försäkringar.
- Tankarna och rädslan orsakar betydande lidande och/eller försämrad funktion i arbete eller socialt liv.
Sjukdomsrädslan kan ibland förklaras av depression. Det är vanligt att patienter med depression får kroppsliga besvär. Det är också vanligt patienter med hypokondri får depressiva symtom och känner sig nedstämda och håglösa.
Det finns ett klart samband mellan ångest och hypokondri. Om symtom enbart förekommer vid panikångestattacker rör det sig om panikångest och inte hypokondri. Om hälsoångest föreligger även mellan panikattackerna kan det röra sig om samtidig hypokondri.
Hos vissa kan sjukdomsövertygelsen ha prägel av tvångstanke och vara del av ett tvångssyndrom. Vid tvångssyndrom har man obehagliga tankar och impulser som till exempel kan röra rädsla för smittsam sjukdom. Det leder till tvångshandlingar, till exempel ett överdrivet behov av att tvätta händerna.
De diagnostiska kriterierna för hypokondri och hälsoångest förändras över tid och kan skilja sig något i olika diagnossystem. Tendensen går mot att undvika just begreppet hypokondri och i stället använda begreppet hälsoångest. I vissa sammanhang används de relaterade diagnoserna kroppsyndrom eller sjukdomsångest. Flera diagnoser har många liknande drag och överlappar varandra.
I den internationella diagnosklassifikationen ICD-10 ses hypokondri en form av så kallat somatoformt syndrom.
Behandling
Vid hypokondri är målet med behandlingen att hjälpa patienten att nå insikt om tillståndet samt att öva upp patientens förmåga att hantera tillståndet.
I princip kan man välja mellan psykologisk behandling (kognitiv beteendeterapi, KBT), läkemedelsbehandling eller en kombination av dessa.
Psykoterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den psykologiska behandling som är bäst studerad vid hypokondri och som i upprepade studier visat goda effekter. KBT innebär i regel samtal med en psykolog eller psykoterapeut. I vissa regioner kan man få internetbehandling med KBT.
Utformningen av KBT brukar vara individuell men i stort innehåller det några delar:
- Kartläggning av vad som utlöser symtom tankar, känslor och beteenden
- Hur man förhåller sig till oro, tankar och känslor som uppkommer
- Att hjälpa patienten att gradvis utmana de rädslor som är kopplade till hälsoångest
- Hantering av känslor och katastroftankar
Läkemedelsbehandling
Om hypokondrin är sekundär till depression eller ångest brukar antidepressiva läkemedel (SSRI och SNRI) användas i första hand. I vissa fall används även vid antidepressiva vid primär hypokondri och andra somatoforma syndrom.
Prognos
Hypokondri kan ha god prognos vid tidig och rätt behandling.