Generaliserat ångestsyndrom, diagnos

Diagnostiska överväganden

Det är inte alltid lätt att skilja generaliserat ångestsyndrom från andra ångesttillstånd och depression. Många patienter söker husläkare upprepade gånger, under månader och till och med år, innan de får veta att de har ångestsyndrom. En del får aldrig någon diagnos. Det finns flera anledningar till detta.

Många med ångestsyndrom berättar inte för läkaren om oro och rädsla eftersom de själva inte uppfattar det som ett sjukdomstillstånd utan som en del av hur de är som personer. Det finns också en uppfattning om att det inte är något som skulle gå att behandla även om man berättade om det. Endast hälften av alla som har ångestbesvär söker hjälp för det.

Individer med ångestsyndrom, inklusive GAD, har i regel ångestsymtom de flesta dagar under många månader, ofta i flera år. Symtomen kan mildras en tid men kommer ständigt tillbaka. Symtomen utlöses ofta, men inte alltid, av stressande händelser och belastningar. Tecken på GAD är oro och bekymmer för framtiden, rädsla för sjukdom eller olyckor, den egna ekonomin, anspänning, irritabilitet, uttröttbarhet och koncentrationssvårigheter. Motorisk oro kan yttra sig som rastlöshet och muskelspänning. Den ökade spänningsnivån i kroppen kan leda till yrsel, spänningshuvudvärk, värk i nacke-axlar-rygg, tandgnisslan och magsmärtor.

GAD ger ofta muskulära smärtor och värk, något som kan vilseleda läkaren till att endast söka efter en kroppslig orsak och förbise möjligheten av psykisk sjukdom. Andra fysiska symtomen kan misstolkas som tecken på hjärtsjukdom eller annan kroppslig sjukdom.

Vissa av de kroppsliga sjukdomar som ger liknande symtom som ångesttillstånd kan vara allvarliga, vilket gör att läkaren vill försäkra sig om att du inte har någon av dessa sjukdomar. Beroende på dina symtom kan läkaren ordinera blodprover och andra undersökningar för att utesluta möjligheten av hjärtsjukdom, ämnesomsättningssjukdom eller annan sjukdom.

Utredning av ångest

Laboratorieprover kan i vissa fall vara nödvändiga för att utesluta annan sjukdom men laboratorieprover fastställer inte diagnosen ångestsyndrom. När läkaren har uteslutit kroppslig sjukdom kan det behövas ett utredande samtal för att fastställa om du har ett ångesttillstånd. Läkaren ställer då frågor om din hälsa, om dina föräldrars och andra familjemedlemmars hälsa, om dina symtom och om dina livsomständigheter. Frågorna kan bland annat vara följande:

• Hur ser ditt liv ut just nu?
• Tycker du att du kan hantera det som händer i ditt liv?
• Vad, om något, oroar dig?
• Hur fungerar sömn och aptit? Hur är din förmåga att koncentrera dig? Blir du lätt irriterad? Blir du lätt uttröttad?

Ibland använder läkaren särskilda frågeformulär för denna kartläggning. Exempel på en sådan ångestskalaär ångest- och depressionsskattning (HAD).