Förebygga och behandla ätstörningar

Ätstörningar är ett stort hälsoproblem i västvärlden. Det drabbar särskilt flickor i tonåren och unga kvinnor. Bättre behandlingsutbud och större öppenhet om ätstörningar har bidragit till att fler söker hjälp. Pojkar och män med ätstörningar verkar söka hjälp i större omfattning. Om det är möjligt att förebygga ätstörningar och vilken behandling som är bäst är viktiga frågor att besvara.

Sammantaget tyder forskningen på att internetbaserade och gruppbaserade program för unga kvinnor verkar kunna förebygga bulimiska svårigheter. Däremot har ingenting visats att kunna förebygga anorexia nervosa

• Diskussion i grupp som är inriktad på mediernas påverkan kan ge ökad styrka att stå emot kroppsfixering och skönhetsideal.
• Undervisning och diskussion som fokuserar på självkänsla och kontroll kan förbättra förhållandet till den egna kroppen, beteendemönster och självkänsla.
• Inga skadliga effekter påvisades av åtgärderna. Det viktigaste som forskningen kommer fram till är att det är viktigt med tidiga insatser.

Bulimia nervosa, hetsätning och anorexia nervosa förbättras av psykoterapi

• Psykoterapi har klart bättre effekt än ingen behandling alls, väntelista för behandling eller enbart kostråd.
• Vid anorexia nervosa förefaller familjeterapi att ha bäst effekt för de yngre patienterna. För vuxna patienter verkar olika psykoterapiformer ha lika god effekt.
• Vid bulimia nervosa och hetsätning har kognitiv beteendeterapi, som är speciellt utvecklad för bulimi, bättre effekt än andra former av psykoterapi.

Bulimia nervosa förbättras av antidepressiva läkemedel

• Det verkar inte vara någon skillnad i effekt mellan de olika typerna av antidepressiva läkemedel.
• Antidepressiva har inte bättre effekt på bulimi- och depressionssymtom än psykoterapi, eller en kombination av antidepressiva och psykoterapi.
• Bortfallet på grund av biverkningar är större vid behandling med antidepressiva än med psykoterapi.
• Bortfallet utan angiven orsak är inte större vid behandling med antidepressiva än med placebo.

Sammantaget visar forskningen inte någon entydig skillnad i effekt mellan behandling inom öppen eller sluten vård

• Det kan finnas tecken på att en procentuellt högre andel blir friska och att fler blir bättre vid behandling i öppenvård.Behandling i öppenvård är i längden mer kostnadseffektivt än slutenvårdsbehandling. Behandling i slutenvård är däremot helt nödvändigt när det föreligger ett medicinskt allvarligt tillstånd.

Forskning saknas om

• Långtidseffekter av förebyggande åtgärder mot ätstörningar.

Det finns en bred enighet om att vidare forskning är nödvändig för att bidra till ny kunskap om effektiva metoder för att förebygga och behandla ätstörningar.