Stressigt jobb kan ge depression
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har granskat de senaste 20 årens internationella forskning på arbetsmiljöområdet.
Resultaten visar att de som upplever brist på stöd från chefer och kollegor på jobbet utvecklar också mer symtom på depression och utmattningssyndrom. Symtomen utvecklas även i högre grad hos personer som upplever att belöningen är liten i förhållande till arbetsinsatsen och hos dem som känner osäkerhet i anställningen, till exempel oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
Omvänt gäller att personer som upplever goda möjligheter till kontroll i sitt arbete och som behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på såväl depression som utmattningssyndrom.
Kvinnor och män som har likartade villkor på jobbet utvecklar symtom på depression eller utmattningssyndrom i lika hög grad.
Hur ser din arbetssituation ut? Kommentera artikeln direkt här nedan.
Kommentera denna artikel
och om stressen pågår tillräckligt länge, även cancer...
Det här stämmer in på mig till punkt å pricka. Jag hade en arbetsplats med en väldigt orättvis chef, hon var kontrollerande och utövade maktkamp med oss anställda och direkta hot var inte ovanligt. I dagsläget är jag sjukskriven för utmattningsdepression och försöker hitta tillbaka och har massor av besvär och svårigheter medans hon jobbar kvar som chef och fortfarande håller på med de anställda som hon gjorde när jag var där.
Vi var även på väg att prata med facket och det slutade med att ingen backade upp mig och jag stod själv mot företaget. De ville bli av med mig och jag orkade inte kämpa emot. :(
Lars
Instämmer i att resultatet av långvarig stress med otillräckliga resurser till orimliga mål, ger utmattning av personer som tar uppgifterna på allvar.
Denna spinoff effekt vill väldigt få vidkännas.
Drabbad!Arbetet i hemtjänsten med omstruktureringar,ständiga omplaneringar under en arbetsdag.Ett Tes -datasystem där dagen var planerad i minuter.Allt kan hända när vi arbetar med människor.Detta gör det omöjligt att minutiöst följa ett schema där en försening gav stress och förskjutning av minuterna hela dagen.Ett ständigt jagande för att hinna.Mätningar gjorda i datasystemet visade på att personalen aldrig kom upp i önskvärd procent.Det måste vara något fel då personalen sprang som skållade råttor.
Det är väl ganska självklart egentligen. Alla arbetsgivare borde läsa artikeln. Kommunchefer särskilt eftersom dom ansvarar över många jobb i kommuner.
Hej! Tyvärr kan jag med min empiriska erfarenhet helt stämma in i orden i första stycket ovan. Jag hade låg lön (min slutlön blev 17.200 kr när jag gick hem i sjukskrivning, vilken ledde till sjukpension). Chefen brydde sig inte. Jag kunde inte påverka något, jag kunde inte åka på kurser som de övriga kunde. Det var för dyrt för en sekr. Andra bestämde i allt. Lönen lägst i teamet. Alltid på pass, tfn i handen på kaffepauser med mycket mera. FK sade på stödsamtalen att jag inte var ensam i detta på min ort.
Arbetsuppgifterna skulle ske snabbt, vara helt korrekta, stress med inkommande tfn-linje med tidbokning etc. Alla väntade på sina journalutskrifter, m m. Aldrig ensam med mina arbetsuppgifter, lyssna i lurar medan andra pratar bredvid, det är stressigt och vanmäktigt. Flera var ofta i mitt arbetsrum samtidigt, som patienter kom in för att anmäla sig och betala. - Kort sagt: Stress på flera plan, tidsbrist, höga krav, alla fakta korrekt uttryckta... Till slut blev det för mycket, med migrän som följd. - Blir efter 7 år fortfarande stressad bara av att tänka tillbaka på det. Depressionen kom direkt vid långtidssjukskrivningen och har blivit kroniticerad (enl vad en överläkare uttryckte det). Ursäkta att det blev mångordigt, men vill med mina ord varna andra för att vara för undfallande. Stå upp för din rätt på din arbetsplats!
Hoppas ni lyckas bättre än vad jag gjorde, värdelöshetskänslan släpper nämligen inte taget om mig.
Jag är i denna situation just nu och har varit sjukskriven 1 månad men känner att jag har gått till arbetet för tidigt.
Så hur gör man?
Jag orkar inte va kvar på mitt jobb.
Är ganska nybliven nykter alkoholist och är livrädd att jobbet ska göra att jag tar ett återfall. Hur länge orkar man?
Alla har ett eget val sägs det. Men jag hittar inget alternativ....
I mitt fall är det mitt lärarjobb som gjort mig sjuk, på precis det sätt som beskrivs här i artikeln!
Jag känner att jag inte har något som helst att säga till om eller kan påverka. Jag bollas godtyckligt omkring och placeras där det passar kommunfolket bäst, oavsett arbetsbörda eller om jag faktiskt har erfarenhet av just det jag kommer till eller ej.
Sen är det så väldigt viktigt att jag matchas mot rätt kompetens när jag själv blir sjuk, pga flyttandet, och
behöver hjälp. Man kan bli uppgiven och arg för mindre!
Jag har fått byta arbetsplats 6 gånger inom samma stad, bara pga ekonomi. Jag jobbar INTE i bemanningstjänst!
När jag nu bytte senaste gången, så fick jag en tjänst som var totalt övermäktig. Jag gick från 27 funktionshindrade elever i musik som var underbart på många sätt, till 270 st i samma ämne, men på två "vanliga" skolor..men jag jobbade bara 75%! Men det hindrade inte dem att smacka in så mycket som möjligt...
De säger att vi lärare behövs, men utnyttjar oss till max, tills vi blir sjuka..för då finns det ändå någon annan som ändå hoppar in, trots att de inte har utbildning..
Det där med leg. för lärare..kommer nog att förändras ett par ggr, är min gissning.
/På väg bort från ett yrke som bara blivit FÖR flummigt och svårt att göra något bra av. Synd.
Det har jag räknat ut för länge sedan, lite pinsamt om man inte kommit på detta innan nu...
Inga har kommenterat på denna sida ännu