Immunförsvar bakom psykisk sjukdom

För första gången någonsin har forskare hittat en koppling mellan en psykisk sjukdom och kroppens immunförsvar, skriver Dagens Nyheter. Forskarna bakom studien hoppas att de nya försöken ska bana väg för mer kunskap och i förlängningen mer effektiva behandlingsmetoder. I studien, som är publicerad i vetenskapstidskriften Cell, har forskarna genomfört försök på möss varpå de lyckats bota ett gravt tvångsbeteende med hjälp av ny benmärg.

En av forskarna bakom studien är Mario Capecchi, professor i humangenetik och biologi vid universitetet i Salt Lake City i Utah.&nbspHan har upptäckt att möss som har en förändring i en gen, som kallas Hoxb8, putsade och bet i sin päls så frenetiskt att de till och med&nbsporsakade skador på sig själva. Detta beteende liknar det som hos människan kallas trikotillomani, hårutdragning, som tillhör ocd-spektrumet.

När forskarna studerade mössen var de till en början förvånade över att just en Hox-gen, som vanligtvis styr embryots utveckling och ligger bakom bildandet av vävnader och organ i kroppen, var inblandad i beteendeförändringar. Men senare fann de svaret i några av immunförsvarets celler, mikroglia, det centrala nervsystemets renhållningsarbetare som agerar när hjärnan till exempel har drabbats av skada eller ovälkomna inkräktare.&nbsp

Tillsammans med sina forskarkollegor gjorde Mario Capecchi ett experiment där mössen med muterad gen fick ny benmärg från friska djur. Efter en tid kunde forskarna se tydliga resultat. Mössen med den nya benmärgen började bete sig helt normalt och pälsen växte ut igen. Forskarna själva är väldigt positivt överraskade över resultatet. Men med detta inte sagt att samma metod kan användas på människan – långt därifrån. Benmärgstransplantationer är nämligen väldigt riskfyllda och kan orsaka livshotande avstötningsreaktioner. I dag används denna metod endast som en sista utväg mot exempelvis svår leukemi eller vissa autoimmuna sjukdomar som den reumatiska sjukdomen SLE.

Men eventuellt kan det gå att hitta något sätt att påverka mikrogliacellerna, som visat sig vara iblandade i tvångssyndrom hos människan, menar Capecchi. I nästa steg vill forskarna veta mer om mikrogliacellernas funktion i hjärnan. De misstänker att de hjälper till att kontrollera nervcellernas kommunikation med varandra, men hur det går till är fortfarande en gåta.