Bestraffning biter inte på psykopater

– Det är jätteviktigt med forskning på det här området för det här är ett problem i samhället. Psykopater står för en stor del av vår brottslighet, de börjar tidigt och det leder till lidande för de inblandade. Det drar resurser från samhället och vi behöver hitta en lösning. Vi måste komma vidare i våra behandlingsmetoder, säger Märta Wallinius, psykolog och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, till SVT.

Psykopater kännetecknas av en brist på empati, dålig impulskontroll och aggressivitet. Enligt Sveriges Television beräknas uppåt 30 procent av alla långtidsdömda fångar vara psykopater. Ofta ligger de bakom de allra grövsta brotten och återfallsrisken är hög. Nu har kanadensiska forskare rett ut varför psykopater svarar så dåligt på straff och olika rehabiliteringsprogram. I en studie på 50 män, såväl psykopater som friska, fick deltagarna para ihop olika bilder med varandra. Sedan fick de poängavdrag av vissa bildmatchningar. Hela tiden undersöktes deras hjärnaktivitet. Psykopaterna justerade inte sina bildmatchningar trots poängavdrag och studien visade att psykopaterna hade avvikelser i hjärnans frontallob, som styr exempelvis impulskontroll och planeringsförmåga.

– Negativ feedback ska, för att fungera, aktivera rädsla, skam och skuld, vilket de saknar, säger Sten Levander, professor emeritus i psykiatri vid Lunds universitet, till SVT.

Resultaten från studien skulle kunna användas för att bättre utforma program för att rehabilitera psykopater. Eftersom man nu vet vilka mekanismer i hjärnan som ligger bakom psykopati kan det gå att hitta störningen redan i barndomen, vilket kan förhindra att psykopatin utvecklas.

– Mellan 60-talet och 80-tal började man försöka behandla psykopater med hjälp av empatiträning, då man insåg hur många de faktiskt är. Men de blev snarare sämre av den behandlingen, de återföll i brottslighet och begick ännu värre brott. Behandlingen fungerade som en sorts psykopatskola där de lärde sig bättre att låtsas känna till exempel ånger och kärlek. Man förstod då att empati inte kan tränas hos vuxna människor utan måste göras mycket tidigare, säger Henrik Belfrage, professor i kriminologi vid Mittuniversitetet. 

Katarina Howner är psykiater och forskare vid Karolinska institutet. Enligt henne är den stora utmaningen nu att hitta sätt som får psykopaterna att vilja förändras. Hon ställer sig frågan hur man egentligen motiverar en person som inte fungerar på samma sätt som andra.

– Man måste hitta en egoistisk drivkraft, kanske få dem att inse att de kan få ett bättre liv utanför anstalten, säger hon till SVT.