Jag, kvinna, 45, har sedan ett år tillbaka varit sjukskriven för depression. Under denna tid har min mamma blivit dement så jag har fått kämpa för särskilt boende för henne, min man som lider av diabetes har oxå drabbats av depression med självmordsförsök, vi har blivit vräkta från vårt boende och bor nu i ett ruckel med en allt för hög hyra. Min man har ingen inkomst sedan han sålde sitt lantbruk med förlust, så vi lever endast på min sjukpeng, knappt 9000 i månaden..Nu tycker min läkare att det är dags för mej att börja jobba igen, halvtid...Jag har slutat med min zoloft eftersom vi inte har pengar till den, jag har fått blodpropp i ett öga och har en bruten hand (tack o lov för frikortet) Jag känner att jag bara behöver någon som reder upp min situation och löser den ekonomiska biten oxå. Jag orkar inte mer. Min man har ett par självmordsförsök bakom sej men jag har aldrig gått så långt, men jag känner att gränsen för vad jag orkar är nådd med råge...Jag har ingen psykhjälp för psykakuten tyckte inte att jag var i behov av någon sådan, så jag behandlas på vårdcental...Vad ska jag göra????Snart en fd levande
Tack för Din fråga. Du har det sannerligen inte lätt och frågan är vad som
kan göras. Jag förstår att ett akut problem är Din ekonomiska situation som
säkert inte gör saken lättare. En möjlighet är att söka hjälp via
Socialforvaltningen i Er kommun (men jag vet inte om Ni är berättigade till
sådan). Viktigt är väl att Du löser ut den medicin som Du har förskrivits
och tar den i enlighet med Din ordination (det borde vara en prioriterad
utgift). En annan fråga är om Du verkligen är arbetsför och där verkar det
som om Du och Din doktor har lite olika uppfattningar. En möjlighet att
komma ur det dilemmat är att be att få byta läkare- om inte annat för att få
en ytterligare uppfattning (men inte nödvändigtvis annorlunda).
Bästa hälsningar, Lars Davidsson, psykiater.
