Hej! Kan jag som patient kräva en utredning då två år i terapi inte fått mig ett dugg bättre? Jag har tagit upp det med min kontaktperson och min läkare, men han tycker det är onödigt. Är en utredning verkligen onödigt? Jag har haft problem sedan barnsben med koncentrations och bristande imuplskontroll och rastlöshet att jag inte kan sitta stilla, stampar med fötter och trummar med fingrarna, vrider och vänder på mig. Jag orkar inte hålla min koncentration i mer än 10 minuter och sen är det kört och jag måste gå iväg och göra nåt annat ett tag för att sen fortsätta. Även nu när jag blivit äldre har jag problem med dessa saker och jag tycker vardagen är svår och jag kan omöjligt tro att allt har med depressionen jag har då det varit såhär sen jag var barn. Jag har även alltid haft det svårt i skolan att hänga med, förstå uppgifter, klara av prov. Har legat på gränsen till underkänt i nästan varje ämne hela låg- mellan och högstadiet utan att jag fått någon extra hjälp - som jag inser idag att jag borde ha fått. Vad anser ni om utredningar? Kan jag som patient kräva en? Eller är det bara onödigt egentligen? Jag vill ju inget hellre än att förstå varför jag har så svårt och få rätt hjälp att ta mig vidare!
Jag är idag 20 år. Mvh!
Din beskrivning av dina symptom alltsedan barn-och ungdomsåren och upp i vuxen ålder pekar ju mycket starkt mot diagnosen ADHD. Min personliga uppfattning är att det är bra om man kan göra en sk neuropsykologisk
utredning för att få ett bra stöd för den kliniska diagnosen. Nu är det tyvärr så att väntelistan till de enheter som genomför sådana här utredningar är mycket lång, för Göteborgs del där jag arbetar omkring 3 år.
Därför tycker jag att du skall undersöka om det finns en vuxenpsykiater där du bor med kompetens inom området ADHD. Ring närmaste vuxenpsykiatriska mottagning och fråga. Hos personer i din ålder kan man nämligen ofta nöja
sig med en enklare utredning där väntetiden inte är så lång. Därför kan en kunnig doktor också starta en nödvändig behandling utan alltför lång väntetid. Det finns också i vårt land några kunniga barn-och ungdomspsykiatrer som kan hjälpa till med en viktig utredning. Jag hoppas du kan få den hjälp som idag finns att tillgå.
Vänlig hälsning,
Jan Wålinder
Professor emeritus, psykiater.
