Hej. Är en tjej på 20 år. (163 cm, runt 47 kg) . Vet inte själv hur jag mår. Om någon frågar, svarar jag automatiskt, ”bra”, ibland med tillägget att jag är lite ”trött”, ”förkyld”, ”stressad” eller ”har mycket att göra i skolan”. Har nämligen börjat på en utbildning. Men svarade likadant under gymnasietiden. Jag vet inte vad som är mina känslor, tankar, fantasier, inbillning… Jag vet att om jag skulle berätta för någon att jag är deprimerad (har nämligen inte sagt något överhuvudtaget) så skulle jag få svaret: ”Det är du inte alls det, du inbillar dig bara” eller ”Jaha vad tror du jag är då” eller ”Det går över”. Jag kan inte säga som det är. Kan inte. Kan inte prata om sånt. Kommer inte riktigt ihåg när det började. 2002 vet jag lite mer säkert, var ett jobbigt år. Bland annat så började jag på gymnasiet då. Men misstänker att det började lite tidigare, någon gång under högstadiet, i alla fall till en början. Har väl inga vänner som jag kan prata med direkt. Har några från ND, men vill och kan inte lägga det på dem, eller någon annan heller för den delen. Har gjort Goldbergstestet flera gånger, både under högstadiet och gymnasiet och även efter studenten. Resultat har ökat med åren. Senaste testen, vilket var idag, fick resultatet 67. Men hur ska jag veta om det är ”rätt” resultat, om jag inte vet att jag klickar i ”rätt” alternativ? Vill bara veta vad jag ska göra. Vill veta vad som är mina riktiga känslor, tankar och vad som är fantasier, inbillning…
Det Du frågar efter tycker jag är mer filosofiska resonemang eller rent personlighetsmässiga. Jag tror inte psykiatrin kan härleda Dig i dessa frågor. Om Du blir deprimerad så att Du behöver hjälp kommer Du att märka det med betydligt allvarligare symptom, och om så sker kan Du söka Dig till Din distriktsläkare.
Med vänliga hälsningar Anders Berntsson chefsöverläkare, psykiater.
