Hej ! Jag är en kille 30år gammal 185/80kg. Jag blev sjuk i samband med mitt ankomst till Sverige. Kommer ifrån Bosnien och har upplevt lite av kriget. Har varit deprimerad sen dess men det har aldrig stört mig i mitt vanliga liv. Hade lite udda tankar men tyckte inte att det var allvarigt förrän nu. För ungefär 2 år tillbaka började jag tänka mycket på att skada andra människor och det var bara tankar som kom ett par gånger i månaden men sen blev det oftare. För ett år sen kontaktade jag ett läkare som skrev ett recept på cymbalta. Jag har använt cymbalta i 6 månader men mörka tankar var kvar. Jag kände mig lite bättre men tankarna var kvar och det var det som störde mig väldigt mycket. Det kändes som ett skräckfilm i huvudet. Varje gång när jag får de skrämmande tankar får jag ett panikanfall p.g.a att jag blir skrämd av mitt tankesätt. Fick sluta med cymbalta p.g.a oftare panikattacker. Jag tror inte att jag skulle klara att skada nån men jag är livrädd att tappa kontrollen. Ibland kan kännas att jag skulle kunna göra det och då blir jag livrädd. Vad ska jag göra för att bli av med dessa tankar och att få chans att leva ett normalt liv. Väldigt tacksam för svar.
Tack för Din fråga. Jag förstår att Du har det mycket besvärligt och av Din beskrivning att döma så finns det all anledning för Dig att söka så bra behandling som möjligt. Du skriver inte om den doktor som Du träffade var psykiater- om inte tycker jag att ett bra första steg skulle vara att träffa en psykiater.
Enklast gör Du detta via remiss från Din husläkare eller att Du själv söker på den psykiatriska öppenvårdsmottagningen på hemorten. Ett nästa steg (förutom eventuell medicnering) tycker jag skulle vara att Du via Din doktor sökte psykoterapeutisk behandling.
Av det Du skriver framgår att Du varit med om kriget i Bosnien och det är inte ovanligt att posttraumatiska symptom kommer år efter själva expositionen för händelsen. Bästa behandlingen för detta är antagligen kognitiv betendeterapi (alternativt något som heter EMDR) som Du rimligen kan få via den psykiatriska öppenvården.
Hoppas jag kunnat vara till någon hjälp.
Bästa hälsningar Lars Davidsson psykiater, överläkare.
