Vad ska man då göra? Jag har inget förslag längre.. Om man ringer psykjouren och försöker prata så lägger dom på luren för jag "hör" inte till den orten staden .. Men jag får inte gå där jag bor för jag är inte skriven där jag bor.. Jag fick avslag där jag bor och det är 40 mil till där jag är skriven.. Jag har inte råd att åka dom milen då jag inte ens har matpengar.. Jag har flertalet självmordsförsök bakom mig.. Äter topimax och fluoxetin men har problem att få ut dessa mediciner varje gång eftersom jag inte har någon läkare som tar hand om mej. Jag vill inte behöva skaffa dessa olagligt på "nätet" Och hur vet jag när topimaxen ska dosändras höjas tex? Jag kan inte sova på nätterna alls och har jättesvårt att stoppa mina själmordsförök då jag är ständigt djupt deprimerad och gör dessa på rena impulser och kan inte stoppa dessa impulser, det är bara en tidsfråga tills nästa gång då jag har allt planerat, så hur ska jag kunna få hjälp? Varför hjälper ingen mej? Varför går det inte in i min hjärna att vilja leva? Jag kan inte rå för det att jag inte vill leva.. Förut har jag varit som vanligt. Det här har varit så här i 2 år nu. Det finns inget ljus alls i tunneln.
Jag blir allvarligt upprörd när jag läser vad du berättar. Du har all rätt att få den akuta hjälp du behöver via den psykiatriska akutmottagning där du bor oavsett var du är skriven.
Läkarna måste hjälpa dig med dina läkemedel och se till att du får fortsatt viktigt omhändertagande för de allvarliga symptom du beskriver. Om du inte får den hjälp du behöver är en god regel att ta direkt kontakt (telefon/e-post/brev) med den person som är verksamhetschef för området psykiatri där du nu hör hemma. Ett annat förslag är att ta kontakt med den politiker som är ansvarig för den psykiatriska vården, dels där du nu är hemma och dels där du är skriven. I båda fallen berätta om dina svårigheter att få snabb och viktig kontakt och hjälp via sjukvården..
Vänliga hälsningar,
Jan Wålinder
Professor emeritus, psykiater.
