Hejsan netdoktor. Jag är inne i en depression, har precis för ett par veckor sedan fått veta att min sambo har en ledsjukdom i höftleden vilket besvärar henne så mkt att hon inte kan röra sig alls och behöver hjälp med allt.. Pricken över i är att hon också är gravid och just nu ligger på sjukan. Det var inte så här jag såg livet när vi fick veta att hon var gravid. Vi var jätte lyckliga och allt var så bra. Nu kanske det blir fel på barnet pga mediciner och dålig kost. Min tjej kan inte gå överhuvudtaget. ledsjukdomar går inte över utan dom blir värre.. Jag kan inte leva så här, vill ha ett fritt liv, någon att åka skidor med, spela golf, ut och vandra med, vara glad med. Jag vill inte leva mitt liv som personlig assistent åt min sambo och kanske även vårt barn. kanske låter jag dum, men jag klarar det inte, ser ingen framtid längre, allt är bara svart, vilket val man än gör känns det som om mitt liv är förstört. Hon vägrar göra abort. vet inte hur jag ska klara det här eller hur mkt längre jag orkar. Jag har inte kunnat sova sen det hände nästan och äta gör jag kanske varannan dag. Jag träffar inte människor, sitter bara inne och gråter, har inte kunnat le på länge så har börjat röka hash för att ens kunna skratta eller sova. Funderar på att avsluta det här eländet för ser inte många andra utvägar.. allt känns bara svart.. Vad ska jag göra? Jag vill ju leva!
Tack för ditt brev.
Dina symtom och beskrivning låter kanske inte som något vi inom psykiatrin kallar depression. Det låter mer som en livskris. Det absolut sämsta man kan göra är att ta till droger. Där finns ingen lösning. Som du beskriver verkar det ju också ha fått katastrofala konsekvenser. Du nämner till exempel sömnstörningar, isoleringstendenser och självdestruktiva tankar. Mitt råd är att söka upp en stabil samtalskontakt. Antingen en kurator på din vårdcentral, eller en kuratorskontakt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Där kan du också få läkarbedömnnig vid behov.
Vänliga hälsningar
Anders Berntsson
Chefsöverläkare, psykiater.
