Hej! Jag är en tjej som är 35 år gammal och har haft diagnosen Mano-depressiv sedan jag var 20 år. Har ätit Lithionit sedan 15 år tillbaka och fram tills för 5 år sedan har den medicinen fungerat jättebra. Har alltid varit trots min sjukdom en väldigt framåt och social människa......med mycket kompisar alltid haft två jobb och även studerat på Högskola. Mitt motto med livet har varit att göra det bästa av situationen och inte bara definiera mig med min sjukdom. Men nu känns det som situationen sedan fem år tillbaka saktelligen förändrat sig och jag vet inte om det beror på medicinen eller mig eller sjukdomen. Förr kunde jag stå inför publik och prata i evigheter nu får jag ångest bara för att prata sittande i en grupp med både folk jag känner och inte känner. Jag har aldrig varit blyg och nu känner jag panik inför många olika sociala situationer. Det känns som min största styrka är borta med vinden. Jag kan tappa ord.......minnet och jag kan stamma i situationer där alla blickar riktas mot mig. Jag försöker hela tiden trots allt att kämpa med mig själv och utsätter mig själv för situationer där jag måste stå i centrum och prata......exempelvis jag berättar historier på fester....försöker att hitta egna vägar för att överkomma min nervositet. Men jag kan aldrig förutsäga och planera när jag blir så nervös, tappar ord eller minnet i förväg det händer även ibland bland släktingar. Och jag hatar det. Min psykiatriker sa till mig häromdagen att de flesta med min sjukdom försämras för varje år som går. Skall jag behöva acceptera ett sådan utlåtande. Det känns nästan som om livet är slut om jag ständigt skall bli sämre. Min läkare har även sagt att min dos på 6 tabletter Lithionit om dagen visar ett värde på 0,5 och vanligvis skall man ha ett värde på 1,0. Kan det vara så att min koncentration är för låg och att jag egentligen är deprimerad? Hoppas att du kan svara? Mvh
Tack för Din fråga. Jag tycker inte att man skall behöva bara acceptera att
må så som Du gör och av det Du berättar så tycker jag inte att det är självklart att Dina symptom har att göra med Din bipolära (manodepressiva) sjukdom- snarare verkar det handla om sociofoba symptom (svårigheter att vara med andra människor och att utsätta sig för deras uppmärksamhet). Detta kan ha att göra med att Du är deprimerad och i så fall kan det vara en anledning att höja Ditt Li. Det kan också vara något som är alldeles orelaterat till Din sjukdom. En vanlig behandling av sociofobi är en kombination av SSRI och kognitiv beteendeterapi och jag tycker att det finns all anledning att diskutera detta med Din psykiater. Det är förvisso sant att en del människor med bipolär sjukdom försämras över åren (men en hel del blir faktiskt också bättre) men i vilket fall så brukar det inte yttra sig så här.
Bästa Hälsningar, Lars Davidsson, psykiater.
