Hej! Det är så att jag undrar om man kan få en läkare att tro att man har en depression fast man kanske inte har det?? Jag har mått riktigt dåligt i perioder (då jag isolerat mig) egentligen så långt tid jag kan minnas...men det har ju fungerat för det har alltid gått över..men har aldrig berättat för någon eftersom jag alltid varit "den duktiga och smarta flickan som alla alltid varit så stolta över". Jag klarade grundskolan och gymnasiet vldt bra och jag har haft mkt förväntningar på mig och höga krav på mig själv. Men senare då jag började läsa i universitetet så blev det för mkt!! Jag tog ett sabbatsår för att jag inte klarade av pressen, kunde inte koncentrera mig på studera eller sova på nätterna.Idag gråter jag för allt ,är bara hemma för att jag inte vågar jobba(är rädd att jag inte ska klara av d), orkar inte träffa mina närmaste vänner. Men för 1månad sen tog jag kontakt med en kvinna som hjälpte mig till psykjouren i min stad och jag fick träffa en läkare som sa att jag var i en djup depression!!Problemet är att jag inte är 100% övertygad. Det kanske är jag som skapar det hela och jag är jätterädd att jag omedvetet lurade henne. Och tänk om jag inte är i en depression och börjar ta antidepressiva??Är det farligt? Jag är så förvirrad och detta ger mig så mkt skuldkänslor och ångest..för det känns som om jag tar upp tid som någon annan kanske skulle behöva ha mer.
Tack för Din fråga. Det är klart att man kan lura sin läkare- om det är det man vill. Men varför skulle man göra något sådant? Av Din beskrivning att döma låter det rimligt att det förhåller sig så som doktorn på psykakuten sa och jag tycker därför det är rimligt att Du håller Dig till de råd som Du har fått.
Det är inte farligt att ta antidepressiva läkemdel även om man inte lider av en depression (det enda som händer är att man kan få en del biverkningar). Jag antar att Du fått en tid för uppföljning efter Ditt besök på psykakuten och jag tycker att det då kan vara bra att diskutera också annan slags hjälp som Du kanske behöver (tex psykoterapi).
Hoppas Du känner dig hjälpt av dessa rader.
Bästa hälsningar
Lars Davidsson överläkare, psykiater.
