Hej. Jag har varit deprimerad sen mina föräldrar skildes när jag var 6 år. (är idag 20) Efter att dom skildes blev min pappa alkis. Det var han jag fick bo med och han lämnade mig ofta själv när han skulle ut och festa och inte komma hem. Jag var alltid ensam, hade många kompisar men passade aldrig riktigt in. När jag var 14 träffade jag en kille som var äldre än mig och han var elak och bestämmde allt över mig, slog mig och både han och min pappa manipulerade mig så jag hade inget självförtroende och rasade i vikt. Vi var tillsammans i 1½ år och när vi gjorde slut flyttade jag hem till min mamma. (som alltid har varit en bra mamma, inga alkoholproblem) Där gjorde jag en tonårsrevolt och började dricka alkohol och ta droger, var inte så deprimerad under den tiden men kanske drack jag för att glömma depressionen. När jag var 19 år födde jag en dotter och under graviditeten fick jag hemsk ångest men sökte aldrig hjälp och när hon hade kommit så började jag tro att jag sjuk, det var inte så farligt då men nu dom senaste månaderna har det varit jättejobbigt. Vid minsta symtom så tror jag det är cancer, hjärtinfarkt, tumörer eller hjärnblödning.. Kan inte tänka på nånting annat. Jag vet att jag har kommit in i en ond cirkel men nu fungerar jag inte alls längre. Kan inte tänka på annat än mina sjukdomar och det är jättesvårt att ta hand om familjen och försöka vara glad när jag bara tänker på det hela tiden. I veckan har jag varit hos en läkare och tagit en massa prover så jag får veta om jag är sjuk eller inte. Är jättenervös inför provsvaren som kommer i nästa vecka. Men nu till min fråga, varför gör jag så här mot mig själv? Varför inbillar jag mig alla dödliga sjukdomar? Jag har världens dödsångest och vill inte dö.
Tack för din fråga.
Varför Du "gör såhär" mot dig själv, är inte lätt att förklara. Frågan är om det ens går. Dock är det ett behandlingsbart tillstånd, och man kan göra något åt att det blir så här. Du bör ta kontakt med en psykiatrisk mottagning. Ev måste du gå via en vårdcentral. Det finns effektiva och bra behandlingsmetoder för de symtom du har.
Vänlig hälsning,
Anders Berntsson
Chefsöverläkare, psykiater.