Hej! Jag har efter drygt två år fått diagnosen panikångest. Detta på grund av att mina kroppsliga besvär kom i samma veva som mina psykiska så har det tagit lång tid. Jag har tre fingrar på vardera handen som är stela och nu har även bägge fötterna börjat få samma symptom. En läkare har skrivit dissociativ motorisk störning i mitt sjukintyg. Jag har försökt att få en förklaring om vad det innebär, samt hur behandlar man detta. Jag har gått i KBT och jobbar med min ångest, men de kroppsliga besvären bara ökar. Vad finns det för behandling som hjälper mot detta? Vad betyder Dissociativ motorisk störning? Och sist, var skall jag vända mig för att få hjälp?
Hej,
Först och främst måste naturligtvis den läkare som satt diagnosen dissociativ motorisk störning kunna förklara för dig vad den betyder och vilka överväganden som gjorts.
Tyvärr finns det för lite information i din fråga för att jag ska kunna ge något mer uttömmande svar. På det du skriver kan jag gissa att du har fått problem med panikångest som kan ha börjat efter att du varit utsatt för någon typ av stark känslomässig påfrestning som det kanske inte går att helt hitta orsaken till.
Den dissociativa motoriska störningen skulle då beskriva ett funktionsbortfall som är psykogent betingat snarare än att det kan förklaras med någon kroppslig sjukdom.
Om du trots behandling med KBT (och kanske medicinering) upplever att symtomen ökar snarare än minskar (jag vet inte riktigt vad du menar med att fingrar och fötter blir ”stela”) utan att du upplever motsvarande ökning av dina ångestsymtom, så kanske man bör leta efter annan orsak till dina besvär. Kanske en neurolog skulle kunna hjälpa dig med en bedömning.
Tyvärr, som sagt, finns det inte tillräckligt med uppgifter för att jag ska kunna ge ett mer fullödigt svar. Hoppas du är lite hjälpt ändå.
Med vänlig hälsning
