Unga mår allt sämre

Barn och ungdomars psykiska hälsa är mycket oroande, enligt Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport. Ökat våld och fortsatt stora sociala skillnader är faktorer som påverkar svenska ungdomars hälsa. Men enligt Jan Wålinder, professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och expert på Netdoktor, är rapporten inte särskilt överraskande.

– Det här har ju varit ett problem under många år och jag skulle säga att det är en avspegling av hur samhället ser ut i dagsläget.

Självmordsförsöken ökar

I de senaste rapporterna från Socialstyrelsen kan man se att de flesta svenskar upplever hälsan som relativt god. Allt färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar, vilket bland annat förklaras av att vi har bättre levnadsvanor, vi äter bättre, röker mindre och den medicinska utvecklingen hjälper människor att hålla sig friska. Men det finns alltså även en hel del varningssignaler som främst rör ungdomars hälsoutveckling. Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland ungdomar och det är främst unga kvinnor som mår dåligt. Självmordsförsöken bland unga kvinnor har ökat dramatiskt och det är allt fler som vårdas på sjukhus för depression eller ångest.

– Ungdomar har en väldigt stor press på sig och tyvärr är det ofta unga tjejer som drabbas hårdast. Det är klassiska faktorer som att de ska vara slanka, snygga, smarta och jag skulle nog vilja påstå att det är större tryck på dagens ungdomar idag än vad det var för 20-30 år sedan, säger Jan Wålinder.

Hälsan är ojämnt fördelad

Socialstyrelsen kan, som i tidigare folkhälsorapporter, slå fast att det råder sociala skillnader när det gäller hälsa och dödlighet.

– Ett viktigt folkhälsopolitiskt mål är att minska de sociala skillnaderna i hälsa, men trots det ser skillnaderna ut att bestå. Här återstår en del att göra för både myndigheter och vården, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i ett pressmeddelande.

Åtgärder för ungdomars hälsa

Wålinder anser att det måste satsas mer resurser på skolhälsovården och inom barn- och ungdomspsykiatrin för att förebygga att fler ungdomar hamnar i ett destruktivt beteende.

– Man måste sätta in resurser i tidigt skede så att man kan fånga upp de barn och ungdomar som uppger att de mår dåligt, så att man kan undvika att dessa hamnar i en elakartad utveckling och går vidare i andra sjukdomar, avslutar Jan Wålinder.