Selektiva serotoninåterupptags- hämmare (SSRI)
De så kallade SSRI-preparaten (SSRI - Selective Serotonin Reuptake Inhibitor) utövar i stort sett enbart effekt på återupptagsmekanismen för serotonin, vilket är vad som menas med begreppet selektiv i det här sammanhanget.
Till läkemedelsgruppen hör:
- Citalopram (Cipramil® eller andra varunamn
- Escitalopram (Cipralex®)
- Fluoxetin (Fontex® eller andra varunam)
- Fluvoxamin (Fevarin®)
- Paroxetin (Seroxat® eller andra varunamn)
- Sertralin (Zoloft®)
Inte lyckopiller. Det är den här gruppen av läkemedel som ibland kallas "lyckopiller". Benämningen är olycklig eftersom medlen kan förknippas med droger vilket är helt felaktigt.
De olika substanserna skiljer sig kemiskt från varandra, utom citalopram och escitalopram. Citaloprammolekylen förekommer i en blandning av två spegelvända former och escitalopram som är den ena och antidepressivt aktiva formen tillverkas nu som ett eget läkemedel (Cipralex®). Läkemedelsverket anser dock inte, i sin värdering i samband med registreringen, att escitalopram (Cipralex®) tillför något nytt jämfört citalopram (Cipramil®).
Biverkningar
Typiska biverkningar för SSRI-medlen är illamående, magbesvär, huvudvärk, sömnstörningar, nervositet/ökad oro, trötthet/dåsighet och problem med sexuella funktioner hos både män och kvinnor.
Biverkningsprofilen skiljer sig något mellan de olika SSRI och av det skälet kan det ibland löna sig att byta från ett preparat till ett annat.
Antidepressiva medel med en kraftig verkan på serotoninfunktioner i hjärnan har även visat effekt på ångestsymtom och ångestsjukdomar, utan att ha den starkt tillvänjande effekt som man ibland kan se vid långtidsbehandling med lugnande medel av typen bensodiazepiner.
Exempel på vanliga ångestsjukdomar är paniksyndrom, social fobi, tvångssyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Ibland vid behandling av ångestsjukdomar, och i enstaka fall vid depressionsbehandling, kan SSRI-preparaten öka ångestsymtomen, något som vanligen går över när den allmänna förbättringen kommer.
Generellt sett bör man kontakta sin behandlande läkare om man får besvärande biverkningar vid medicinering med antidepressiva läkemedel för att diskutera dosändring.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!