Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Kognitiv beteenderterapi (KBT) är en form av psykoterapi som förenar klassisk beteendeterapi med modern kognitiv terapi. Det är en terapiform som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi.
Vid kognitiv beteendeterapi, KBT fokuserar vi på samspelet mellan individen och dennes omgivning, här och nu. Karakteristiskt för KBT är också att vi är mer intresserade av problemlösning än av orsaker, och att vi intresserar oss för hur vårt beteende påverkas av våra tankar (kognitioner).
Arbetssättet utmärks bland annat av en inledande beteendeanalys, en aktiv psykoterapeut, strukturerade behandlingssessioner, konkret formulerade målsättningar och så kallade hemuppgifter (Miranda-Linné, 1991).
KBT används med framgång vid många olika slag av psykiska problem som till exempel depressioner, ångest- och ätstörningar och stresshantering och samlevnadsproblem med behandling såväl individuellt som i grupp.
Här följer ett exempel på hur en KBT-behandling ser ut  för en person med diagnosticerad depression:
Depression och KBT
Eftersom den deprimerade personens känsloliv präglas av nedstämdhet och tomhet resulterar detta i ett minskat intresse för vardagliga aktiviteter och i en alltmer tilltagande passivitet. När den deprimerade reflekterar över nuet, framtiden och sig själv är det huvudsakligen i negativa tankebanor (Beck et al, 1979).
Behandlingen syftar till att bryta den deprimerades inaktivitet och att förändra det depressiva och negativa tankeinnehållet.
Hur hjälper vi den deprimerade personen att bli aktiv?
Med avsikt att föra in lite stimulans och därmed bryta passiviteten i den deprimerades liv schemaläggs olika aktiviteter tillsammans med terapeuten för att den deprimerade gradvis skall komma igång med sina tidigare sysslor.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Vartefter den deprimerade lyckas genomföra enkla aktiviteter som att gå upp vid ett visst klockslag varje morgon går man således vidare till svårare sysselsättningar som till exempel att promenera eller att bjuda hem någon på middag.
Terapeuten bidrar aktivt genom att motivera den deprimerade till att genomföra planerade aktiviteter och till att sänka de orimliga krav den deprimerade oftast ställer på sig själv, som t ex "jag borde kunna gå till jobbet varje dag, det kan man förvänta sig av en chef!"
Genom att den deprimerade personen aktiveras påverkas också självkänslan positivt.
Hur förändras negativa tankar?
Alla individer har mer eller mindre tankar med negativt innehåll, men hos den deprimerade är de särskilt påträngande och omfattande.
Med terapeutens hjälp tydliggörs hur dessa negativa tankar om händelser, om individen själv och framtiden påverkar den deprimerades uppfattning om verkligheten.
Genom att ifrågasätta och beteendemässigt testa tankarna får den deprimerade kunskap om vilka problem som är realistiska mot bakgrund av den deprimerades livsomständigheter och vilka som är ett resultat av de negativa tankarna.
Med hjälp av "sokratiska frågor" ("vilka bevis finns för detta påstående?") får den deprimerade stöd att förändra sina tankar och tolkningar så att de bättre överensstämmer med verkligheten och gör denne bättre rustad inför eventuella återfall (Mörch, Rosenberg, & Elsass, 1997).
Hur länge behöver en deprimerad person gå i psykoterapi?
Behandlingstiden med KBT varierar men vanligen handlar det om korttidsterapi omfattande 10-30 timmar, med en session i veckan med möjlighet till uppföljning (Roth & Fonagy, 1996).
Kan KBT användas tillsammans med läkemedel vid depressioner?
KBT kan utgöra den enda behandlingsformen vid lätta eller vissa medelsvåra depressioner. Vid svåra depressioner rekommenderas att KBT kombineras med antidepressiva medel för att snabbare höja stämningsläget hos den deprimerade.
Läkemedelsbehandling har snabbare behandlingseffekt, men KBT har fördelar framför läkemedel genom att biverkningar undviks och genom att den deprimerade på sikt lär sig nya och bättre problemlösningsstrategier.
Lösning på många problem
Förutom vid depression används KBT-behandling på liknande sätt vid andra tillstånd som till exempel ångeststörningar, fobier, ätstörningar, kronisk smärta, stresshantering, sömnproblematik och tinnitus.
Vem kan jag vända mig till?
Tillgång till legitimerade terapeuter finns på: www.kbt.nu/
 
Referenser
Beck, A. T., Rush, A. HJ., Shaw, B. F., & Emery, G. Cognitive therapy of depression. New York, Guilford Press, 1979.
Miranda-Linné, F. Beteendeterapier. I Psykiatri 91. M. Åsberg & J. Herlofson (Eds.), Pilgrim Press, pp. 523-532, 1991.
Mörch, M., Rosenberg, N., & Elsass, P. Kognitiva behandlingsformer. Natur och Kultur, 1997.
Roth, A. & Fonagy, P. What works for whom? A critical review of psychotherapy research. The Guilford Press, 1996.
