Bipolär sjukdom

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom, eller manodepressiv sjukdom som den också kallas, kännetecknas av svängningar i stämningsläge mer än normala upp- och nedgångar. Under dessa episoder är grundstämningen förhöjd vid mani eller sänkt vid depression. Sjukdomsbilden kan se väldigt olika ut och mellan episoderna av sjukdom brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt. Hypomani är en lindrigare form av mani där omdömet inte är påverkat på samma sätt.

Det finns olika typer av bipolär sjukdom. När man haft minst en manisk episod utöver depressioner kallas sjukdomen för bipolär sjukdom typ 1. Vid bipolär sjukdom typ 2 har man depressioner och hypomanier, men inga maniska episoder. Om man får en manisk episod ändras diagnosen till bipolär sjukdom typ 1.

Internationellt har cirka 1 % av befolkningen någon form av bipolär sjukdom. Risken att insjukna är lika hög för män och kvinnor.

Samsjuklighet

Samsjuklighet (komorbiditet) betyder att flera olika sjukdomar förekommer samtidigt, vilket inte är ovanligt i samband med bipolär sjukdom.

Ofta handlar det om ångesttillstånd, impulskontrollstörningar eller ADHD och narkotikamissbruk. Även sjukdomar som diabetes mellitus, övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland personer med bipolär sjukdom.

Symtom

Symtomen vid bipolär sjukdom kan se olika ut för olika personer och förändras över tiden. Manier kan vara kraftiga med förhöjd sinnesstämning, ökat självförtroende, överaktivitet och ett ibland okritiskt och oansvarigt beteende.

De depressiva perioderna kännetecknas av sänkt stämningsläge, brist på initiativ och intresse, ökat sömnbehov, nedsatt matlust, nedsatt koncentrationsförmåga och självbild och en känsla av hopplöshet. Om depressionen djupnar kan man få självmordstankar. Eftersom symtomen kan förvärras utan behandling, är det viktigt att söka vård tidigt.

En del med bipolär sjukdom har en eller flera episoder med både maniska och depressiva symtom samtidigt, så kallade blandepisoder.

Orsak

Både arv och miljö är viktiga orsaker bakom bipolär sjukdom. Undersökningar av enäggstvillingar som växer upp i skilda miljöer, visar att ärftligheten har avgörande betydelse. Yttre stress kan utlösa sjukdomen och ofta är det någon påfrestande livshändelse som gör att man går in i en ny sjukdomsepisod. Många andra omständigheter, som personlighet, kroppsliga sjukdomar och omgivningens sätt att reagera, kan också påverka sjukdomen på lång sikt.

En manisk period kan även uppstå när en depression behandlas med antidepressiva läkemedel. Centralstimulerande medel (som till exempel ecstasy, amfetamin) och hallucinogener kan ge maniska episoder (så kallat sekundär mani), men då betecknas episoden inte som bipolär sjukdom. En del har en säsongsvariation med en ny episod vid samma årstid från år till år.

Diagnos

Läkaren diagnostiserar bipolär sjukdom genom att få en beskrivning av symtom, observationer och mot bakgrund av tidigare sjukdomshistoria. För att uppfylla kriterierna på manisk episod, som är en del av bipolär sjukdom typ 1, ska man uppvisa minst tre typiska symtom som ska ha pågått i minst en vecka. Dessa är bland annat ökad självkänsla eller storhetsidéer, minskat sömnbehov, pratsamhet utöver det vanliga, tankeflykt och distraherbarhet.

Vid två eller flera episoder med mani, hypomani eller depression och där minst en av episoderna är en mani/hypomani beskrivs tillståndet som bipolär sjukdom. Den första maniska episoden, som är nödvändig för att kunna ställa diagnosen på bipolär sjukdom typ 1, föregås ofta av en eller flera depressiva episoder.

Behandling

Bipolär sjukdom behandlas med läkemedel som bidrar till att minska svängningarna i humöret och förebygga återfall. Tidig diagnos och behandling förbättrar prognosen genom att minska risken för nya episoder och förbättra effekten av läkemedelsbehandling.

För många är även psykoterapi en viktig del i behandlingen av bipolär sjukdom. Med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT, kan man få hjälp att analysera vad som är problematiska beteenden, vad som utlöser dem och vilka konsekvenser de får. Man kan också få hjälp att känna igen och hantera tidiga symtom på återfall i sjukdomen liksom lära sig metoder för att bättre hantera symtom på sjukdomen.

Ibland kan symtomen vara så allvarliga att man behöver vård på sjukhus. Vid depression kan det vara svårt att klara enkla sysslor som att äta och sköta personlig hygien och i mycket svåra fall är risken för självmord stor. Vid mani kan man blir så uppvarvad och aggressiv att man blir farlig för sig själv eller andra.

Det är viktigt för behandlingen att läkaren får information om eventuella drogmissbruk, läkemedelsbehandlingar eller sjukdomar som kan utgöra en bakomliggande orsak till de psykiska symtomen.

Bipolär typ 1

Under maniska episoder är det avgörande för patienten att lugnas ner och få sova, vilket innebär att man ofta använder lugnande medel. För att stabilisera stämningsläget så att patienten slipper svänga mellan maniska och depressiva perioder, används stämningsstabiliserande läkemedel. Ett av de läkemedel som används är litium. Dessutom används ofta valproat och olika neuroleptika. Valproat innebär risker för fostret och ska inte användas under graviditet. Antidepressiva har visat sig ha liten effekt och kan i värsta fall bidra till att depressionen slår över till en manisk episod.

Lindrigare mani – bipolär typ 2

Några procent i befolkningen drabbas av återkommande depressioner varvade med hypomanier vilka aldrig utvecklas till några egentliga manier, så kallad bipolär sjukdom typ 2.

Det är viktigt att diagnosen bipolär sjukdom typ 2 ställs korrekt. Bipolära depressioner skiljer sig ofta från de depressioner som inte är bipolära och behandlingen blir ibland en annan.

Egenbehandling

Det är viktigt att vara involverad i sin behandling till exempel genom att följa den förebyggande behandlingen, vara uppmärksam på varningssignaler på att en ny episod eventuellt är på gång, leva ett regelbundet liv och undvika sådant som tidigare har visat sig utlösa episoder.

Förebyggande behandling

Den förebyggande medicinska behandlingen ska vara individuellt anpassad och påbörjas så fort som möjligt efter det att man har blivit sjuk. Kognitiv beteendeterapi, gruppbaserad patientutbildning, där man lär sig förstå och förhålla sig till sjukdomen, och familjeterapi kan fungera bra som komplement till förebyggande behandling med läkemedel.

Prognos

Det finns inget botemedel mot bipolär sjukdom, men med effektiv behandling kan de flesta få bättre kontroll över sina episoder och relaterade symtom. Prognosen för en enskild episod är god, men risken för nya episoder är betydande.

En studie visade att cirka 40 % av patienterna hade återfall två år efter den första episoden. 

 

Animation om depression