Palliativ vård vid covid-19

Definition

Vård i livets slutskede fokuserar på att förebygga och lindra symtom när man inte längre kan bota sjukdomen. Det kallas också för palliativ vård. Palliativ vård innebär inte alltid att den kvarstående livslängden är kort, men att fokuset för vården ligger på lindring och gott omhändertagande. 

Palliativ vård vid covid-19 kräver vissa anpassningar på grund av smittspridningsrisken, men kärnan i behandlingen är densamma: den som är patient ska inte lida utan få god vård och stödjande behandling. Detta förändras inte trots smittorisk. Däremot kan bland annat mottagande av besök påverkas.

Andningsbesvär i form av andfåddhet eller andnöd är en subjektiv upplevelse. Med det menas att det inte går att mäta graden av andningsbesvär en människa upplever, då det sällan hör samman med hur syresättningen i blodet ser ut. Även vid god syresättning kan känslan av andfåddhet vid lungbesvär vara påtaglig. Därför är andfåddhet och andnöd subjektiv – det är vad personen känner som ska behandlas om man är i en palliativ fas. Andnöd är ett vanligt symtom och mer än hälften av alla personer upplever andningsbesvär i livets slutskede, särskilt vid sjukdomar som drabbar lungorna samt vid hjärtsvikt.

Orsak

Andningssvårigheter kan bero på flera olika saker och ibland är det en blandning av olika komponenter. Att ha lunginflammation, oavsett om den är orsakad av covid-19 eller andra virus/bakterier, kan ge andningssvårigheter. Vid en kraftig lunginflammation samlas ofta vätska i lungorna. Många som drabbas av allvarlig covid-sjukdom får så kallad ARDS. Det är ett kraftigt inflammatoriskt svar i lungorna som ger andningssvårigheter. Svårigheter att andas brukar skapa ångest som ytterligare kan bidra till de upplevda andningsbesvären.

Diagnostik

Sjukvården gör en bedömning av andningsbesvärens intensitet, karaktär och variation under dygnet och vid belastning. Förekomst av hosta, smärta och ångest bedöms. Ibland blir det aktuellt med blodprover och bedömning av syresättningen av blodet. I vissa situationer vill man undersöka om det finns vätskeansamling vid hjärtat eller lungorna. Det är viktigt att undersökningarna är motiverade, eftersom undersökningar vid allvarlig sjukdom kan vara obehagliga och öka tröttheten. 

Behandling

Vid covid-19 finns ingen specifik behandling mot själva viruset. Däremot kan behandlingen lindra symtomen och man kan behandla effekter som uppstår av infektionen:

• Om möjligt riktar man behandlingen mot bakomliggande orsaker. Verkar det finnas en bakteriell infektion som gör att besvären ökar kan man behandla med antibiotika, och inhalationsbehandling kan ges om luftrören känns trånga.
• Ofta är behandlingen rent symtomlindrande. Läkemedelsbehandlingen baseras på kunskap om hur man behandlar andra sjukdomstillstånd som ger liknande symtom.

Symtomlindring

• Frisk luft kan hjälpa, man måste dock iaktta smittspridningsrisk, så det beror på vilken miljö man befinner sig i. Även ställningen i sängen/sittandes kan spela stor roll. Enkla åtgärder som en kall handduk på pannan och att undvika dofter som kan störa luftvägarna (cigarettrök och parfym exempelvis) kan hjälpa.
• Morfin eller starka morfinliknande läkemedel (opioider) är förstahandsval vid besvärande andfåddhet. De minskar känslan av andnöd och bidrar till en lugnare andning. Läkemedlen kan ges som tabletter, med en tunn nål under huden eller direkt i blodet.
• Illamående och förstoppning kan vara besvärande biverkningar av morfinbehandling och kan förebyggas med hjälp av andra läkemedel.
• Hos vissa med Covid-19 kan andnöden bero på att hjärtat är svagt och det uppstår hjärtsvikt. Då kan vätskedrivande läkemedel lindra andfåddheten.
• Syrgas brukar inte ha effekt mot andnöd, förutom vid vissa lungsjukdomar där man inte kan syresätta sig ordentligt (såsom KOL). Dock kan det provas. Det kan i vissa fall öka smittrisken och man får göra avväganden i individuella fall.
• Om andnöden leder till ångest som inte minskar tillräckligt med hjälp av opioider kan bensodiazepiner användas som ångestdämpande och lugnande medel. De kan tas som tabletter, med en tunn nål under huden eller direkt i blodet. 
• En del som insjuknar i Covid-19 kommer inte att få andnöd, inte ens i livets slutskede, visar nya data. Då behöver man varken morfin eller syrgas. Däremot brukar alla drabbas av uttalad trötthet och orkeslöshet, relativt tidigt. Då kan man behöva mer hjälp än vanligt, till exempel vid måltider.
• Bromhexin, acetylcystein eller inhalationer av koksaltlösning kan ha effekt mot segt slem.
• Rosslande andning (kraftigt rosslande) förekommer ofta när det börjar närma sig slutet. Den som har rosslande andning är själv sällan besvärad av detta. Det beror på att kroppens egna mekanismer för att få bort slem inte längre fungerar (till exempel hostreflexer och sväljning). Lägesändringar och munvård (rengöring, fuktning) kan lindra rosslingarna och ibland kan läkemedel ges, men oftast är det anhöriga som tycker det är mest besvärande med den här typen av andning.
• Fysioterapi kan ha effekt mot andnöd genom att förbättra tekniken för att hosta upp slem eller öppna upp luftvägarna.
• Har man besvär med sömnen kan även det behandlas med läkemedel.
• Feber behandlas med vanliga febernedsättande läkemedel.
• Andra behandlingsalternativ är kortison, vätskedrivande läkemedel och tekniska hjälpmedel och kan användas i speciella situationer. Man är sparsam med kortisonanvändning vid covid-19, om man inte har en samtidig sjukdom som KOL eller astma

Vill du veta mer

• Texter om symtom i livets slutskede eller när sjukdomen inte längre går att bota:
• Illamående och kräkningar
• Förstoppning
• Muntorrhet
• Allvarlig avmagring och försvagning
• Depression
• Delirium (förvirring)
• Palliativ behandling av andfåddhet – för vårdpersonal