God vård

God vård

God vård innebär att sjukvården präglas av ett gott bemötande och omhändertagande. Patienterna ska känna sig välinformerade, delaktiga och erbjudas rätt behandling i en väl fungerande vårdkedja.

Tanken med hälso- och sjukvården är att den så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med dig som patient. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, och Tandvårdslagen, TL, ska den som har största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Socialstyrelsen anger sex områden som ger god kvalitet inom hälso- och sjukvården. De sex områdena är:

• Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård.
• Säker hälso- och sjukvård.
• Patientfokuserad hälso- och sjukvård.
• Effektiv hälso- och sjukvård.
• Jämlik hälso- och sjukvård.
• Hälso- och sjukvård i rimlig tid.

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och utformas specifikt för att möta varje individs behov på bästa möjliga sätt. För att ny kunskap och bättre metoder ska komma patienterna till gagn krävs kunskap och förbättring. Tanken är att förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap och baseras i hög utsträckning på beteendevetenskaplig forskning.

Säker hälso- och sjukvård

En säker vård innebär att vårdskador förhindras genom aktivt riskförebyggande arbete. Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. För att säker vård ska kunna efterlevas krävs det att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. Exempel på processer i ett aktivt riskförebyggande säkerhetsarbete är:

• Patientens delaktighet som en aktiv part.
• Systematisk standardisering och utvärdering av metoder och rutiner samt deras tillämpning.
• Kontinuerlig mätning av förekomsten av vårdskador (exempelvis vårdrelaterade infektioner, läkemedelsrelaterade skador).
• Riskanalys/-hantering: identifiering av risker samt värdering av risker, analys av orsakerna och vidtagande av åtgärder samt uppföljning av åtgärdernas effekt.

Patientfokuserad hälso- och sjukvård

En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården bygger på respekt för människors lika värde och den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Patienten ska bemötas utifrån hans/hennes sociala sammanhang och vården ska utföras med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessutom ska vården planeras och genomföras i samråd med patienten. Kontinuerlig kontakt och information ska ges till patienten och olika insatser bör samordnas på ett ändamålsenligt sätt så att möjligheten till oberoende i det dagliga livet stärks. Detta förutsätter att det finns en bra dialog mellan patienten, hälso- och sjukvårdspersonalen och ofta även närstående. Patientens kunskap, förståelse och insikt är förutsättningar för att han eller hon ska kunna vara delaktig i och ha inflytande över sin egen hälsa, vård och behandling. Därför ska kommunikation vara en integrerad del av all vård och behandling.

Effektiv hälso- och sjukvård

Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå de uppsatta målen. Detta innebär att vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. En effektiv vård har hög måluppfyllelse i förhållande till insatta resurser, vilket innebär att hälso- och sjukvården samt tandvården ska hålla hög kvalitet i förhållande till de resurser som används för att vården ska anses vara effektiv. Begreppet "hög kvalitet" är också relativt och mäts enklast i förhållande till hälso- och sjukvårdens och tandvårdens mål.

Jämlik hälso- och sjukvård

Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett bland annat personliga egenskaper, ålder, bostadsort, kön, funktionshinder, utbildningsnivå, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov, och som dessutom bör vara hälsoinriktad och hälsofrämjande. Vad avser prioriteringar uttrycks i tandvårdslagen endast att akuta fall ska behandlas med förtur. Jämlik vår har även koppling till de tre principer för prioritering som riksdagen har fastställt:

• Människovärdesprincipen.
• Behovs- och solidaritetsprincipen.
• Kostnadseffektivitetsprincipen.

Dessa principer utgör den etiska plattform som ska ligga till grund för att Hälso- och sjukvårdslagens krav på god vård på lika villkor blir realiseras.

Vård i rimlig tid

Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att vård erbjuds utan att eventuella väntetider påverkar patienten negativt i fysisk, psykisk eller social mening. Beslut om tidsramen för de vårdinsatser som patienten har behov av ska fattas i dialog med henne eller honom. För att hälso- och sjukvård ska kunna ges i rimlig tid krävs det att tilldelningen av resurser utgår ifrån befolkningens behov av hälso- och sjukvård.

Källa: Socialstyrelsen