Avmagring vid cancer

Lindrande behandling vid avmagring och långt framskriden cancersjukdom.

Definition

I slutstadiet av en cancersjukdom blir många patienter mycket magra och orkeslösa, saknar matlust och det finns tydliga tecken på nedbrytning av muskelmassa och fettvävnad. På fackspråk används beteckningen kakexi. Många av patienterna är också uttorkade, dehydrerade, vilket beror på ett underskott av kroppsvätska. Den här kombinationen av kakexi och dehydrering kan ha samband med själva cancersjukdomen eller så kan den orsakas av komplikationer till sjukdomen och dess behandling.

Förekomst

Problem med att äta och dricka förekommer hos upp till 80 % av patienterna i slutfasen av en cancersjukdom. Undersökningar visar att det här är en av de viktigaste faktorerna som påverkar patientens välbefinnande.

Orsaker

Många faktorer spelar in. Bland de vanligaste är tand-, tugg- och sväljproblem, muntorrhet, smärtor, illamående, kräkningar, magsmärtor till följd av bland annat inväxt av tumörvävnad i mag-tarmkanalen, bristande näringsupptagning från tarmen, luftvägsbesvär till följd av bland annat inväxt av tumörvävnad i luftvägar, infektioner (bland annat svampinfektioner), immobilisering, läkemedelsbiverkningar – illamående, förstoppning och magsmärtor, psykologiska besvär, ångest och oro.

Diagnostik

Vid framskriden cancersjukdom med väsentlig avmagring och orkeslöshet måste både läkaren, patienten och de anhöriga fråga sig om undersökningar och prover är ändamålsenligt. Syftet med en sådan utredning är att ta ställning till om det finns möjlighet att behandla patienten. Den viktigaste och ofta enda undersökning som bör göras är att prata med patienten och anhöriga, ta upp en god sjukdomshistoria och genomföra en fysisk undersökning av patienten. Läkaren gör en allmän utvärdering med särskild vikt på tumörstatus (spridningens omfattning) och övriga sjukdomar. Det görs även en bedömning av patientens funktionsnivå, psykosocial situation, levnadsutsikter och motivation för vidare behandling.

Behandling

Syftet med behandlingen är att lindra, begränsa och förebygga besvär. Behandlingen av framskriden cancersjukdom beror på diagnosen och vilken problemställning som föreligger, och patientens förväntade överlevnadstid. En bra dialog med patienten är av stor betydelse för att kunna klargöra vilka fördelar och nackdelar som behandlingen innebär. Kontakt med en dietist kan vara viktigt.

Aktuella åtgärder

Man bör överväga om det är rätt att fortsätta med cellgiftbehandling, strålbehandling eller hormonbehandling mot cancertumören. Komplikationer ska om möjligt behandlas. Psykosocialt stöd är viktigt med anpassning av måltider och samtal med familjen. Näringsstöd kan prövas med bland annat tillförsel av näringspreparat. Läkemedelsbehandling kan i vissa fall prövas. Ska man ge näring via sond ned i magsäcken? Intravenös nutrition rekommenderas endast övergående i samband med annan akut sjukdom eller komplikation.

Läkemedelsbehandling

Efter noggrann bedömning kan man försöka med läkemedelsbehandling som stimulerar matlusten och påverkar viktnedgången. Vid kort förväntad överlevnad kan kortikosteroider användas för att stimulera aptiten. Vid behandling av komplikationer bör denna vara riktad mot orsaken, till exempel kan svamp i munhålan ge sväljproblem. Vid akut sjukdom av annan orsak kan det också vara rätt att ge nutrionsbehandling.

Vätskebehandling

I den tidiga fasen av lindrande behandling kan tillförsel av vätska direkt i blodet vara riktig. I slutfasen är det i princip inte rätt att ge sådan vätskebehandling, men det bör övervägas om symtom kan förebyggas eller lindras. Vätskebehandling i slutfasen kan förlänga ett smärtsamt tillstånd som är oundvikligt. Törstproblematik kan oftast lösas med god munhygien och frekvent fuktande av munnen.

Alternativ behandling

I många fall är det fel att tvinga på den sjuka mat eller näringstillskott. Den sjuka kan uppleva ett ökat obehag om omgivningen blir alltför påträngande och tjatar om att den sjuka ska äta mer. Ofta kan det vara bättre att nöja sig med att fukta läppar och mun med en våt svamp, massera lite, läsa för den sjuka eller spela musik.

Uppföljning

När behandlingen inleds bör det finnas en klar målsättning och en plan för utvärdering av effekten. Patienten ska vara medveten om förutsättningarna. Eventuella biverkningar av behandlingen bör utvärderas och följas upp fortlöpande. Om de mål som satts upp för behandlingen inte uppnås ska behandlingen stoppas.

Lindrande behandling vid långt framskriden cancersjukdom

• Smärtbehandling
• Illamående och kräkningar
• Förstoppning
• Muntorrhet
• Andningsbesvär
• Ångest
• Depression
• Delirium
• Palliativ smärtbehandling - för vårdpersonal