Nytt år och nya lagar

1. Karensavdrag ersätter karensdag

Karensdagen ersätts nu med karensavdrag, ett avdrag som består av 20 procent av den sjuklön eller sjukpenning som man får vid sjukfrånvaro en genomsnittlig arbetsvecka. Tanken med ändringen är att avdraget ska vara mer rättvist och förutsägbart för till exempel dem inom vården som har oregelbundna arbetstider och blir sjuka när de skulle ha jobbat ett långt pass.

2. Mer tillåtande lag om assisterad befruktning

Andra förändringar som träder i kraft gäller föräldrabalken. Det blir bland annat möjligt för par och ensamstående kvinnor att inom svensk hälso- och sjukvård genomgå befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller.

Läs även: Män som lider av impotens har rätt till terapi

3. Primärvårdsgarantin: tre dagar istället för sju

Vårdgarantin inom primärvården förändras. Nu ska patienter bara behöva vänta tre dagar för att få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Tidigare har sju dagar varit maxgränsen för hur länge en patient ska behöva vänta. Beslutet togs av riksdagen i maj förra året och har välkomnats av landstingen, men inom riksdagen möttes beslutet med missnöje från Centerpartiet och Sverigedemokraterna.

Läkarkåren med Distriktsläkarföreningen i spetsen uttryckte sitt starka missnöje med beslutet. Orsaken till att människor får vänta på vård beror enligt dem på personalbristen. De menar att en åtstramad vårdgaranti inte löser problemet utan ställer enbart högre krav som blir ännu mer ouppnåeliga än de som redan finns.

Läs även: Så förbereder du dig inför läkarbesöket