Få svenskar har förtroende för sjukvården

Varje år genomför SKL en enkät, i år med 41 000 deltagare, för att fånga befolkningens syn på hälso- och sjukvården. Den så kallade sjukvårdsbarometern beskrivs som en viktig del för det förbättringsarbete som sjukvården behöver gå igenom på lokal och nationell nivå, rapporterar Dagens Medicin.

– Det är ett jätteviktigt underlag för oss när vi ska fortsätta utveckla sjukvården. Sjukvården är en förtroendebransch, säger Anders Henriksson (S), förste vice ordförande i SKL, till Dagens Medicin.

Resultatet i undersökningen från 2018 är dock ingen munter läsning och siffrorna viker nedåt på flera områden jämfört med 2017. Andelen personer som svarade att de har tillgång till den vård de behöver minskade med 3 procent och landade på 81 procent. De anses vara en av de mest centrala frågorna i undersökningen.

– Vi måste ta det på allvar och korta köerna och se hur vården kan vara så nära patienterna som möjligt, säger Henriksson.

När det kommer till förtroendet för vården svarade sex av tio, eller 61 procent, att de har ganska eller mycket stort förtroende för vården på nationell nivå. Siffran skiljer sig inte mycket från 2017. Det var dock en del, 39 procent, som svarade att de inte vet, eller att de har ganska litet, eller mycket litet förtroende för vården.

Störst förtroende i Jönköping och Kalmar

Samtidigt skiftar förtroendet runt om i landet och det tycks finnas ett geografiskt mönster. Regioner som Jönköping och Kalmar har störst förtroende, med 74 respektive 72 procent. Minst förtroende har två regioner i norra Sverige, Västernorrland och Norrbotten, med 51 respektive 54 procent. De fyra regionerna skiljer sig markant från rikssnittet.

– Jag tror man har större bemanningsutmaningar i norra Sverige och svårt att rekrytera till primärvården. Jag tror att det landar i att förutsättningarna ser olika ut, säger Henriksson till Dagens Medicin.

Hälften kritiska mot väntetiderna

Även fast förtroendet nationellt är oförändrat så har förtroendet för sjukhus och hälso- och vårdcentraler sjunkit med 2 procentenheter hos båda, till 67 för sjukhus och 58 procent för vårdcentraler.

När det kommer till väntetider så anser mindre än hälften av de svarande, 45 procent, att väntetiderna till behandling och besök på sjukhus i den egna regionen är rimliga – en nedgång med 5 procentenheter sedan förra mätningen. Minst nöjda är patienter finns i region Västra Götaland och mest nöjda hittas i Jönköping och Kalmar.

Även när det kommer till vårdcentraler så har den positiva kritiken minskat. 2017 ansåg 63 procent att väntetiderna är rimliga, jämfört med 58 procent 2018.

– Jag tror att det har en koppling till tillgängligheten. Och därför är det så centralt att man kortar köer och anpassar vården ännu bättre efter patienternas behov, säger Henriksson.

På grund av att Sveriges befolkning blir allt äldre kommer också högre krav att ställas på vården. Till Dagens Medicin säger Henriksson att han är övertygad om att man kommer klara trycket, och han beskriver utvecklingen på vårdområdet nu som spännande, särskilt vad gäller tekniska framsteg.

– Det innebär till exempel för mig som patient att jag ska kunna boka mina tider, följa min vård, ha mina journaler tillgängliga på ett bra sätt och ha hela vården närmare mig. Med ny teknik kan vi se till att du som patient får mer behandling direkt i hemmet. Det finns jättespännande möjligheter att moderniseras.