Så kan patienten bli en del av vårdteamet

Men förutom patientföreträdare, finns flera andra aktörer på marknaden som arbetar för en stärkt patient och en bättre vårdupplevelse. Aktörer som verkar för att minska kunskapsklyftan mellan patient och läkare och aktörer som skapar innovativa lösningar som ska ge patienter bättre och snabbare tillgång till sjukvård.

Men när patienten faktiskt blir kung, det vill säga äger och styr sin egen vård – är sjukhus eller vårdcentraler rätt eller finns informationen och kontakterna digitalt? Det är ett av ämnena som tas upp under årets vecka i Almedalen.

– Det är ett otroligt intressant område att följa och arbeta med, säger Fredrik Andersson, affärsområdesansvarig för nya tillväxtaffärer inom Bonnier Business Media och som medverkade under seminariet ”När patienten blir kung, vad gör vården och industrin då” i Almedalen.

– Det som skett på den här marknaden, tack vare digitaliseringen, är väldigt intressant. Vi har exempelvis vårdtjänster som Kry och Min Doktor som har förskjutit perspektivet för hur primärvården kan funka. Ett helt nytt sätt att leverera vård vilket resulterat i att primärvården själva börjat kolla på lösningar med exempelvis videosamtal och många andra digitala tjänster. Den typen av aktörer har drivit fram en trend i systemet som kräver att landstingen utvecklas i takt med de digitala innovatörerna.

Att e-hälsa och digitala vårdlösningar är framtiden för dagens Hälso- och sjukvård är ingen nyhet. Dagens sjukvårdssystem rimmar dock ännu inte med allt vad den digitala världen har att erbjuda, vilket gör att patienter inte får tillgång till innovativa och snabba lösningar i den mån man hade hoppats.

En grupp som är särskilt utsatt är personer med kronisk sjukdom. Det är också den grupp som det fokuseras mycket på inom e-hälsa.

– Kronikerna är ett bra exempel. De står för majoriteten av alla sjukvårdskostnader, samtidigt som deras sjukdom ofta innebär stor sjukdomsbörda. De är en grupp som är i behov av effektiva och snabba vårdlösningar, säger Fredrik Andersson.

En viktig aspekt gällande kroniskt sjuka personer, som Krim Talia från RISE tog upp under seminariet, är att patientgruppen är i behov av bättre uppföljningslösningar: hur de ska leva med sjukdomen, hur de kan monitoreras, hur de ska ta sin medicin samt att framtidens vård behöver sätta fokus på preventiva insatser och bra ersättningsmodeller för detta. Han menade vidare på att samhällsbesparingarna är enorma och digitala verktyg kan spela en avgörande roll i detta.

Teknisk utveckling välkomnas 

En undersökning bland 4 711 personer med kronisk sjukdom som Netdoktor gjorde för drygt ett år sedan visade att majoriteten av de tillfrågade, 59 procent, kunde tänka sig att kommunicera med vården mer via digital teknik. Patienterna kunde också tänka sig att dela hälsodata, skicka foton för bedömning och sköta sin vård själv genom digitala hjälpmedel. Drygt fyra av tio kunde också tänka sig att träffa sin läkare via ett videosamtal. Teknisk utveckling välkomnades av majoriteten – oavsett ålder. 

– Vi är redo att ta en större del i patientresan och vara med i vårdkedjan. Vi gör det delvis redan idag, såväl mot patient som profession, men kan vi hjälpa patienten ytterligare med större tillgänglighet till information, öka medvetenheten, kunskapen och ge patienten verktygen till att äga sin egen vård, så gör vi gärna det. Men en mer redo patient, kräver också att mottagarsidan är lika redo, avslutar Fredrik Andersson.