Öronvax och vaxpropp
Många tror att öronen behöver rengöras för att få ut skräp och öronvax. Kroppen har dock en egen, naturligt rengörande mekanism. Felaktig rengöring kan tvärtom öka risken för vaxpropp och infektioner i örat.
Vad är öronvax och vaxpropp?
Öronvax skapas hos alla och har en viktig skyddande funktion. Det smörjer huden i hörselgången, skyddar mot vatten och småkryp och motverkar infektioner i hörselgången. Det består av döda hudceller tillsammans med ämnen som producerar av små körtlar i hörselgången. Öronvax avlägsnas helt naturligt genom käkrörelser och kan komma ut som små flagor eller bitar. Kroppen tar därmed hand om rengöringen själv.
Ibland uppstår en ansamling av öronvax som ger symtom eller finns öronvax som gör det omöjligt för sjukvården att inspektera örat. I sådana fall talar man om vaxpropp.
Vaxpropp är mycket vanligt, särskilt bland barn, äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning. Man uppskattar att 10 % av alla barn, 5 % av normala friska vuxna, en tredjedel av alla med en intellektuell funktionsnedsättning och upp till 65 % av äldre har vaxpropp.
Symtom
Öronvax ger i vanliga fall inga symtom. Vid vaxpropp kan symtomen bestå av smärta, klåda, svullnadskänsla, lockkänsla, öronsus, hosta, yrsel och nedsatt hörsel. Nedsatt hörsel uppstår framför allt om vaxproppen stänger till hörselgången helt.
Orsak
En vaxpropp uppstår om det blir ansamlingar av öronvax i hörselgången. Det kan bero på olika faktorer:
- Främmande material i hörselgången såsom öronproppar eller ett hörapparat kan den naturliga transporten av öronvaxen rubbas. Öronvaxet kan då inte komma ut som det ska vilket ökar risken för vaxpropp.
- Om man petar och kliar i hörselgången kan små skador i hörselgången uppstå vilket gör att produktionen av öronvax ökar. Dessutom förs öronvaxet längre in i hörselkanalen. Risken för hörselgångseksem och vaxpropp blir då större.
- Hos personer med trång hörselgång är risken för vaxpropp större.
- Hos äldre uppstår vaxpropp oftare vilket tros bero på en sämre funktion av huden och att körtlarna i hörselgången fungerar sämre.
- Hudsjukdomar i hörselgången såsom inflammation av hörselgången eller psoriasis kan göra att det uppstår mer döda hudceller än vanligt. Det ökar risken för vaxpropp.
HAR DU KOLL PÅ PATIENTLAGEN? Lär dig mer om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient och anhörig!
Diagnos
Diagnosen ställs genom symtom som misstänks bero på vaxpropp tillsammans med att man kan se ansamlingar av öronvax som kan förklara symtomen. Det görs i regel med ett litet instrument med lampa och förstoringsglas som förs in en bit i hörselgången (otoskop). Diagnosen ställs också om öronvaxet gör det omöjligt för sjukvården att inspektera örat eller testa hörseln.
Behandling
Öronvax som inte ger symtom ska inte behandlas. Även om det är större mängder har man sett att det ofta försvinner utan någon vidare åtgärd.
Vaxpropp kan behandlas på olika sätt:
- Medel som löser upp vax, till exempel droppar.
- Öronspolning.
- Borttagning av vaxpropp med hjälp av instrument eller öronsug.
Medel som löser upp vax kan bestå av till exempel matolja, vatten, koksaltlösning, alsolsprit eller medel som köps på apotek. Alla medel verkar vara lika effektiva för att lösa upp eller göra vaxproppen mjukare. Vaxlösande medel används ofta innan öronspolning, eftersom det blir lättare att få ut vaxproppen. Några vattendroppar i hörselgången 15 minuter innan öronspolning kan redan göra det lättare att få ut vaxproppen.
Man har inte sett att någon av behandlingsmetoderna är bättre än andra, men den ena metoden kan vara mer lämplig än en annan. Så ger öronspolning ofta snabbt resultat, medan vaxlösande medel behöver mer tid för att verka. Vaxlösande medel och öronspolning rekommenderas inte om det har gått hål på trumhinnan. Behandling med instrument eller öronsug kan repa hörselgången eller ge tinnitus. Hos personer med diabetes eller upprepade hörselgångsinflammationer rekommenderas försiktighet med öronspolning eftersom vattnet kan irritera hörselgången och ge upphov till (ibland allvarliga) infektioner. Risken för det minskar om man efter spolningen droppar med ättikslösning eller vinäger vilket gör att bakterier och svamp inte trivs.
Valet av behandling avgörs av sjukvården i samråd med den drabbade i varje enskild situation.
Förebyggande behandling
Personer som har återkommande problem med vaxpropp kan överväga att minska besvären genom att använda vaxlösande medel regelbundet eller genom att skölja öronen hemma. Öronsköljning ska göras med stor försiktighet och bara om man i övrigt har friska öron och inte har hål på trumhinnan, annars finns risk att vattnet kommer in i mellanörat som kan ge allvarlig yrsel och i vissa fall skador på örat.
Det viktigaste för att förebygga vaxproppar är att låta bli att själv rengöra öronen med bomullstops eller andra hjälpmedel. Man tror att man rengör örat men i själva verket förs öronvaxen längre in i hörselkanalen så att det inte kan komma ut naturligt. Öronläkare brukar säga att inget som är mindre än armbågen ska komma försökas komma in i örat.
Prognos
Prognosen vid vaxpropp är utmärkt. I regel finns för alla en passande behandling. Däremot kan vissa personer få vaxpropp många kommer vilket kan leda till återkommande kontakt med sjukvården.
Om man trots behandling inte får minskade symtom eller när det uppstår mer smärta eller feber är det alltid viktigt att höra av sig till sjukvården. Man kan då se om behandlingen har haft effekt, om diagnosen har varit korrekt eller se om komplikationer har uppstått.
