Jag blev opererad för närsynthet 2001. Mina ögon opererades så att det ena ögat skulle användas för läsning och det andra för att se på långt håll. Allt har fungerat mycket bra, men för ca tre år sedan började jag se lite sämre både på nära och långt håll. Då skaffade jag mig glasögon som gjordes så att jag fortfarande skulle använda det ena ögat för läsning och det andra för långt håll. För ett par veckor sedan var jag hos optikern och tänkte att jag nu skulle få likadan glasögon men med ännu lite bättre styrka. Men nu sa optikern att det inte gick att göra enkelslipade glasögon som förra gången. Jag förstår fortfarande inte varför det inte gick denna gång. Hon pratade något om styrkan, men jag förstår inte varför jag inte skulle kunna har enkelslipade nu som förra gången. Så nu har jag fått progressiva glasögon som jag inte är så nöjd med. Kan du förklara detta?
Hej!
Efter 40-årsåldern börjar linsen i ögat att stelna så mycket att man behöver läsglasögon eller progressiva glasögon. Ju äldre man blir desto starkare lässtyrka behöver man. Det du har haft kallas monovision där ett öga optimeras för långt håll och ett för nära. Den varianten fungerar dock inte när man behöver ganska mycket styrka nära. Behöver man bara lite lässtyrka är det inga problem. Lägger man på full styrka stör det samsynen på långt håll. Drar man ned på styrkan blir det bättre samsyn på långt håll, men då ser man halvdant nära. Jag gissar att det är det som är problemet varför det inte gick. Det kan kännas lite jobbigt med progressiva för hjärnan behöver lära sig att se på ett nytt sätt. Sen finns det även olika kvalitet på progressiva glas. Premiumglasen brukar det sällan vara några problem medan glasen från lågprisoptikerna brukar ha sämre komfort.
Vänliga hälsningar
Peter Vetterskog, Leg. Optiker på Medoptik
