Närsynthet
Närsynthet beror på att fokus i ögat hamnar framför näthinnan, "ögat är för långt". Tillståndet behandlas med glasögon, kontaktlinser, laserkirurgi eller genom att en konstgjord lins sätts in i ögat.
Vad är närsynthet?
Närsynthet (myopi) innebär att man ser dåligt på avstånd, men bra på nära håll. Graden av närsynthet anges i dioptrier (D) med negativt förtecken, till exempel -5,0 D.
Närsynthet är vanligt och förekomsten har ökat de senaste decennierna. Det uppskattas att cirka 30–40 procent av vuxna är närsynta. Förekomsten är förhållandevis låg bland småbarn, ökar kraftig i skolåldern och ökar ytterligare bland unga vuxna i åldern 17–25 år. Synen stabiliserar sig i 30–40-årsåldern. Efter 50-årsåldern sjunker förekomsten något.
Orsak
För att man ska se en bild klart måste bilden brytas korrekt genom hornhinnan och linsen och träffa exakt på näthinnan. Näthinnan är den bakre delen av ögongloben där bilden som man ser, uppfattas och skickas vidare till hjärnan. Hos närsynta är denna bild skarp i en punkt eller i en yta framför näthinnan, och resultatet blir då en oklar bild.
Förklaringen är antingen ett för långt öga eller att bilden bryts för mycket i linsen eller hornhinnan.
Både arv och miljö spelar roll för utveckling av närsyntet. Ofta finns fler närsynta i familjen. Det finns stöd för att mycket arbete på nära håll, som läsning, kan utlösa utveckling av närsynthet hos personer med anlag för närsynthet. Ökande utbildningsgrad och ökande närarbete kan därför ha bidragit till ökad förekomst av närsynthet de senaste decennierna. Även att vistas inomhus mycket är kopplat till närsynthet.
Vill du få mer kunskap om migrän?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om migrän får du användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård. Du får information om olika behandlingsalternativ, ta del av nya forskningsrön inom området och lära dig om vårdens skyldigheter gentemot dig som patient eller närstående.
Symtom
Närsynthet upptäckts ofta i skolsammanhang genom att barnet eller ungdomen inte ser vad som står på tavlan. Närsynta börjar ofta kisa för att kunna se bättre, vilket kan ge huvudvärk och muskelbesvär i nacke och skuldror.
Diagnos
Diagnosen ställs utifrån symtomen och med hjälp av ett syntest. Testerna är i regel av typen att se bokstäver på en tavla som är placerad på ett givet avstånd från personen. Optiker har utrustning som ger säker bedömning och hos personer över 7 års ålder finns det i de flesta fall inget behov av läkarundersökning.
Samma utrustning som optikern använder för att testa synskärpan, används också till att fastställa vilken glasögonkorrektion som krävs för att man ska se tydligt.
Behandling av närsynthet
Det första som görs, är att utreda vilken synkorrektion man behöver. Närsynthet korrigeras med minuslinser (konkava linser). Nästa steg är att avgöra om man ska använda glasögon, kontaktlinser eller eventuellt opereras. De flesta väljer antingen glasögon eller linser. Vissa föredrar kontaktlinser eftersom man får ett större och bättre synfält än med glasögon, att det är mer praktiskt vid vissa idrotter eller andra aktiviteter, eller av utseendemässiga skäl. Glasögon, linser eller operation ersätts inte av regionen eller Försäkringskassan.
Korrektion av brytningsfel med kirurgiska ingrepp ger bäst resultat på ögon med stabil syn, det vill säga att brytningsfelet har varit detsamma under något år. Operation är därför bara aktuellt för personer som fyllt 18 år. En metod är laserteknik – som innebär att en del av hornhinnan tas bort med laser. En annan metod är att man sätter in en ny lins i pupillen framför den egna linsen inne i ögat. Resultaten med bägge metoder är goda och de allra flesta blir nöjda. Som vid alla operationer finns dock en liten risk för komplikationer.
Lider du av migrän?
Delta i undersökning som syftar till att öka kunskapen om hur personer med migrän upplever tillståndet och den vård de får.
Prognos
Närsynthet är ett varaktigt tillstånd. Många får successivt ökande närsynthet och behöver allt starkare glasögon. Detta beror på att ögat ständigt växer, så att brytningsförhållandena ändrar sig. Efter hand som man blir fullvuxen, stabiliseras synen.
Synen kan också ändra sig beroende på vad man sysslar med dagligen. Det har visat sig att studenter och personer som utför mycket arbete på nära håll, har en tendens att utveckla mer närsynthet under den period som detta pågår.
Kraftigt närsynta har en ökad risk för att näthinnan ska lossna. Detta är ett tillstånd där man i värsta fall kan bli blind, men där man med hjälp av tidig behandling med operation kan rädda synen. Om man har kraftigt nedsatt syn är det därför viktigt att vara medveten om tecken på näthinneavlossning:
- Synförlust utan smärta. Känsla av en skugga eller slöja som följer ögonrörelserna.
- Typisk beskrivning – "som en gardin i synfältet".
- Reducerad yttre gräns av synfältet.
Om man märker sådana symtom, ska man direkt ta kontakt med ögonläkare.
