Laseroperation för brytningsfel

Vem kan opereras?

Den flesta som opereras med laser för brytningsfel är närsynta. Närsynthet har ökat de senaste decennierna och det uppskattas att cirka 30–40 procent av vuxna är närsynta. 

Många som opererar brytningsfel med laser gör det för att slippa glasögon eller linser. En del gör det av utseendemässiga skäl, och andra för att lättare kunna arbeta eller ägna sig åt ett intresse eller sport utan att behöva glasögon eller linser. Indikationen för operation av brytningsfel är starkare om det finns besvärande skillnad i synen mellan de två ögonen, antingen medfödd eller som följdtillstånd efter annan ögonkirurgi.

Hur mycket man kan behandla beror på hornhinnans tjocklek och pupillstorleken i mörker. Man kan sällan korrigera närsynthet över -10 dioptrier (D). Översynthet kan behandlas upp till cirka +6 D. Man kan även korrigera brytningsfel i hornhinnan (astigmatism) upp till cirka 6 D. Astigmatismen kan också vara kombinerad med närsynthet eller översynthet. De olika behandlingsmetoderna (se nedan) har olika gränser för vilka brytningsfel som kan behandlas, och man måste också ofta ta andra hänsyn vid val av metod. Behandlande läkare kan ge besked om vilken metod som passar bäst i det enskilda fallet.

De som genomgår laseroperation för brytningsfel måste vara minst 18 år gamla. Stabil syn, utan att brytningsfelet förändrats under ett till två år, är också som regel en förutsättning. Man behandlar dock ibland unga närsynta (från 18 års ålder) som önskar ingreppet av utbildningsmässiga skäl, även om de inte har ett helt stabilt brytningsfel. De informeras om att måttlig närsynthet kan uppträda senare. Det finns ingen absolut övre åldersgräns.

Personer med nedsatt lässyn som följd av ålder, presbyopi, och som har bra avståndsseende kan inte behandlas med laseroperation av hornhinnan. En annan operationsmetod, där linsen byts ut, kan göras i dessa fall. Personer med tidigare ögonskada eller vissa ögonsjukdomar som keratokonus, genomgången herpeskeratit, Sjögrens syndrom och aktiv diabetesretinopati ska inte heller behandlas.

Ingreppet

Operationen är oftast en kombination av ett mikrokirurgiskt ingrepp på hornhinnan, följt av laserbehandling som förändrar hornhinnans form. Vid LASEK eller PRK behandlas hornhinnans yta. Vid LASIK gör man först ett tunt lock i hornhinnans ytskikt, antingen med laser (FS-LASIK) eller med en speciell kniv. Hornhinnelocket/ytskiktet lyfts, och laserbehandlingen görs i den underliggande vävnaden i hornhinnan. När laserbehandlingen är avslutad, läggs hornhinnelocket tillbaka på plats. Denna fastnar utan att man behöver sy.

Vid SMILE använder man laser för att skära ut en tunn skiva av vävnad inne i hornhinnan. Denna avlägsnas sedan med en pincett.

Ingreppet görs polikliniskt, det vill säga utan att man behöver läggas in. Båda ögonen opereras oftast vid samma tillfälle. Ingreppet tar 5–10 minuter på varje öga. Det sker under droppbedövning. Man kan känna ett visst obehag och tryck i ögat. Efter ingreppet får man stanna kvar på kliniken 30–60 minuter. Därefter kontrolleras att hornhinnan ser bra ut. Man åker hem och håller sig stilla under operationsdagen.

Förlopp

Man ser dimmigt under operationsdagen och är irriterad i ögonen, med en del tårflöde. Första kontrollen är ofta dagen efter operationen. Då känns som regel en del obehag och ljuskänslighet (mer vid ytbehandlingar som LASEK och PRK), men synen brukar redan då fungera skapligt. Det är mycket sällsynt att man inte kan köra bil utan glasögon efter några dagar om målet med behandlingen är normal syn. Man får besked om att droppa ögondroppar under tre till fyra dagar. Synen blir bättre under de efterföljande dagarna eller veckorna. Det flesta stannar hemma från arbetet under två, tre dagar. Synen blir stabil inom tre till sex månader. 

Komplikationer

Komplikationer är sällsynta, men de förekommer. Den vanligaste vid LASIK är problem med torra ögon. Det sker i högre eller lägre grad hos upp till hälften av patienterna. Vanligen är detta lindrigt och övergående, och varar från några dagar till få veckor. Tillståndet behandlas med frekvent droppning av konstgjorda tårar. Hos ett fåtal (cirka 1 procent) är tillståndet mycket besvärligt och kan vara länge, i värsta fall under sex till tolv månader. I sällsynta fall kan det vara nödvändigt att göra ett mindre ingrepp för att bli av med besvären. Vid LASEK är besvären med torra ögon mindre uttalade.

En ganska vanlig biverkning vid laseroperation av brytningsfel är besvärande reflexer från ljus i mörker. Detta är mycket vanligare vid operationsmetoder som användes tidigare och det ses oftare vid höga korrektioner. Bland patienter som opererats med LASIK där den genomsnittliga korrektionen var -10 D (mycket hög) uppgav 9 procent problem med körning i mörker. Trots detta rapporterade 98 procent att de var nöjda med resultatet av operationerna.

Prognos

Målet med behandlingen är oftast bra avståndsseende utan korrektion med glasögon. Vissa önskar korrektion till måttlig närsynthet. Resultaten är mycket bra, även vid behandling av ganska uttalad närsynthet. Om önskad syn inte uppnås vid första ingreppet, sker efterkorrektion med ny operation när synen är stabil.