Infektiös konjunktivit (ögoninflammation)

Vad är konjunktivit?

Ögoninflammation är en inflammation i ögats yttersta hinna, bindhinnan. På fackspråk heter denna slemhinna konjunktiva, och den klär insidan av ögonlocken och ögats främre del fram till hornhinnan. Bindhinnan täcker således den vita delen av ögat. Tillståndet kallas på fackspråk för akut konjunktivit. 

Symtom

Typiska symtom vid infektiös konjunktivit är ett eller två röda ögon som tårar eller producerar var/pus. Ibland är ögonen ihopklibbade, särskilt efter sömn. Ibland börjar tillståndet i ett öga för att sedan sprida sig till det andra ögat. Ibland finns en känsla av skräp i ögat, det känns som att "det är något i ögat" och att ögat kliar eller svider lite. Till skillnad från allvarligare ögoninflammationer ger inflammation i bindhinnan i regel lite eller ingen smärta, ingen ljusskygghet och ingen nedsatt syn.

Orsak

Konjunktivit beror i regel på virus eller bakterier. Bland barn är i synnerhet virus (adenovirus) en vanlig orsak, och viruskonjunktivit förekommer ofta i epidemier med många samtidiga fall. Bakteriell konjunktivit är också ganska vanligt bland barn och är den vanligaste orsaken hos vuxna. Infektionen smittar oftast via händerna.

Bland sexuellt aktiva förekommer konjunktivit som orsakas av klamydia eller gonorré. Detta tillstånd kan misstänkas när standardbehandlingen inte har någon effekt, och man måste då byta till en annan typ av antibiotika.

Diagnos

Sjukdomshistorien är typisk och i de flesta fall kan läkaren ställa diagnosen efter en snabb titt på ögat. Vid virusutlösta besvär finns ofta andra 'virussymtom' såsom feber, snuva, hosta, halsont och svullna körtlar i halsen. I många fall fokuserar man på att utesluta allvarligare tillstånd. Symtom på allvarligare tillstånd är smärta, ljusskygghet, synnedsättning (som är kvarstående och inte försvinner med blinkning), symtom efter olyckor i ögat och dubbelseende. 

Det är också viktigt att kartlägga eventuella andra sjukdomar och om man använder kontaktlinser. 

I mycket uttalade fall kan det vara nödvändigt att ta ett odlingsprov för att se vilken mikroorganism, det vill säga bakterie eller virus, som har orsakat infektionen. Sådana prov rekommenderas alltid hos nyfödda barn eller hos personer där man tror att ögoninflammationen beror på en infektion med klamydia eller gonorré. 

Behandling

Infektiös konjunktivit är ett tillstånd som i de allra flesta fall läker ut av sig själv. Det verkar gälla infektioner med såväl som bakterier som virus. Om tillståndet beror på bakterier har antibiotika en mycket liten effekt på utläkningen. Därför är den rådande uppfattningen att antibiotika inte ska ges i normalfallet. 

För att inte smitta andra är det viktigt att tvätta händerna ofta och inte peta sig i ögonen. Man bör inte heller dela handduk eller örngott med andra. Eventuella kontaktlinser bör inte användas innan inflammationen har läkt. Tvätt av ögonlockskanter flera gånger om dagen kan minska besvären. 

Om infektionen inte har gått över efter ungefär en vecka kan man göra en ny bedömning om indikationen för antibiotika. Om man fortfarande misstänker en infektion med bakterier kan behandling med antibiotika i form av ögondroppar eller ögonsalva vara till hjälp. En sådan behandling ska fortsätts tills två dagar efter att symtomen har försvunnit. En virusinfektion botas inte med antibiotika, men ibland väljer läkaren att ändå behandla med antibiotika eftersom det kan vara mycket svårt att skilja mellan virus- och bakterieinfektioner.

Förskola

Med dagens kunskap finns det ingen grund till att rekommendera att förskolebarn med mild till måttlig konjunktivit ska stanna hemma av smittskyddsskäl. Barnet bör endast stanna hemma vid kraftig konjunktivit med riklig varbildning tills dess att varbildningen har avtagit. Vid kraftig konjunktivit måste man oftast kontakta läkare, och barnets allmäntillstånd styr i stor grad behovet av att stanna hemma från förskolan. Det är vårdnadshavarens ansvar att avgöra om ett barn som har symtom på konjunktivit bör undersökas av läkare.

Redan ett par timmar efter att behandling med ögondroppar har påbörjats är smittrisken över om det rör sig om en bakterieinfektion. Barnet kan med andra ord gå till förskolan dagen efter påbörjad behandling även om ögat fortfarande inte har fått tillbaka normal färg.

Om det är en virusinfektion (adenovirus) är barnen smittsamma även om de får behandling. I sådana situationer går det inte att undvika att infektionen sprider sig till andra barn. I de flesta fall har spridning till andra barn på förskolan redan startat innan det första barnet genomgår en undersökning.

Prognos

Konjunktivit går över av sig själv efter cirka en vecka. Antibiotikabehandling kan förkorta förloppet något, men medför risk för utveckling av antibiotikaresistens. Om man får smärtor, synnedsättning och/eller ljusskygghet bör man kontakta sjukvården igen.

Komplikationer är mycket ovanliga. Ytterst sällan uppstår det små samlingar av celler i hornhinnan till följd av en infektion med virus. De kan leda till ganska långvarig synnedsättning (månader–år).