Inflammation i hornhinnan på grund av herpesinfektion

Vad är herpeskeratit?

Keratit betyder infektion i hornhinnan. Herpeskeratit är en infektion i hornhinnan som orsakas av herpes simplex-virus (HSV). Det är samma virus som kan ge utslag på läpparna (munherpes). Herpesvirus är den vanligaste orsaken till infektion i hornhinnan. Tillståndet kan förekomma hos nyfödda, som förstagångssjukdom (primär HSV-infektion) och som återkommande sjukdom (recidiverande HSV-infektion). Sjukdomen angriper ögat på olika sätt, men först och främst i form av en infektion i hornhinnan. Andra områden av ögat som kan drabbas är ögonlocket (blefarit), den yttersta ögonhinnan (konjunktivit), regnbågshinnan (irit) och näthinnan (retinit).

Man skiljer mellan två former av hornhinneinfektion. Den vanligaste formen är en ytlig hornhinneinfektion – epitelial keratit eller keratitis dendritica. I några fall går infektionen ned till djupare delar av hornhinnan – det uppstår en så kallad stromal keratit eller keratitis disciformis.

Hur vanligt är herpeskeratit?

Herpeskeratit är den vanligaste orsaken till kraftigt nedsatt syn eller blindhet orsakad av sjukdom i hornhinnan. Antalet nya fall per år var i en studie 8,4 per 100 000 personer, och det totala antalet fall med ögoninfektioner av herpes (både nya och återkommande) var 20,7 per 100 000 personer och år. Första episoden med herpeskeratit uppträder vanligtvis i ung ålder.

Vilka symtom och tecken förekommer vid herpeskeratit?

Herpeskeratit ger smärta i ögat. Smärtorna behöver dock inte vara kraftiga, eftersom tillståndet kan medföra nedsatt känsel i hornhinnan. Andra typiska symtom är ljuskänslighet, tårflöde och nedsatt syn på det aktuella ögat. Synreduktionen gäller inte alla men förekommer om inflammationen sitter mitt på hornhinnan, så att den stör det centrala synfältet. Tillståndet drabbar vanligtvis bara ett öga.

Orsak

Orsaken är en infektion med herpesvirus. Det visar sig att de allra flesta friska vuxna (80–90 %) någon gång har blivit smittade av detta virus och är bärare av viruset. Det betyder att man har viruset i kroppen utan att vara sjuk. Oftast smittas man som barn och får då vad man kallar en primärinfektion, som oftast ger mycket små symtom, ungefär som en förkylning. Efter primärinfektionen lägger sig viruset i "dvala", men sjukdomen kan bryta ut igen vid senare tillfälle.

Om man får försvagad motståndskraft kan infektionen bryta ut på nytt. Detta kan till exempel ske i samband med influensa, förkylning, feber, kraftigt solljus, psykisk stress, menstruation eller om man tar mediciner som dämpar immunsystemet.

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av typiska förändringar i hornhinnan. Om man droppar ett speciellt färgämne i ögat kan man se hur färgämnet samlas i det lilla såret på hornhinnan. Som regel är det lätt för läkaren att se hur förändringarna bildar ett särskilt grenmönster (keratitis dendritica). I de flesta fall är infektionen begränsad till det yttre lagret av hornhinnan, men ibland kan den gå djupare ned i hinnan (stromal keratit).

Behandling

Behandlingen av detta tillstånd sker hos ögonspecialist (ögonläkare) eller på ögonklinik. Målet med behandlingen är att stoppa infektionen och dämpa inflammationen i hornhinnan. Det finns en ögonsalva (aciklovir) som påverkar själva herpesviruset. Dessutom kan det i sällsynta fall vara nödvändigt att ge andra typer av ögondroppar för att förhindra komplikationer.

Även djupare inflammationer i hornhinnan (stromal keratit) behandlas med aciklovir, ögonsalva. Dessutom ges ofta kortisonögondroppar eftersom det bidrar till att förkorta sjukdomsförloppet.

Förebyggande behandling med aciklovir tabletter kan vara aktuellt hos patienter med ofta återkommande herpeskeratit. Sådan behandling bör pågå i minst ett år.

I vissa sällsynta fall kan det vara aktuellt att operera hornhinnan om det har bildats stora ärr som försämrar synen. En sådan operation är aktuell först efter att herpesinfektionen har varit inaktiv i långa tider.

Prognos

Den ytliga formen av hornhinneinflammation läker av sig själv inom en till två veckor. I en studie fann forskarna att 89 % var friska efter en vecka och 99 % efter två veckor. Hos människor med svagt immunförsvar kan förloppet dock bli långvarigt och medföra risk för ögonskador.

Vid stromal keratit kan inflammationen bli ganska långvarig eftersom hornhinnan inte har någon blodförsörjning och därför läks långsamt. Tillståndet innebär högre risk för ärrbildning på hornhinnan med försämrad syn, och eventuellt även utveckling av regnbågshinneinflammation. Sjukdomen läks ändå oftast av sig själv, men det kan ta veckor till månader.

Herpeskeratit är en ögoninfektion som har en tendens att återkomma. Risken för återfall efter en episod var i en uppföljningsstudie 10 % efter 1 år, 23 % efter 2 år och 50 % efter 10 år. Risken ökar också med antalet tidigare episoder. Om du tidigare haft herpesinfektion i ögat är det viktigt att snabbt ta kontakt med läkare om du får nya besvär, till exempel om det känns som du har fått skräp i ögat.

Om man inte behandlar tillståndet ökar risken för skador på hornhinnan så att den blir grumlig och ger synstörningar. I extremt sällsynta fall kan det gå så långt att man blir blind på det sjuka ögat.