Urinvägsinfektion vid långvarig kateteranvändning
Om man inte kan kontrollera urinblåsans funktion är det ibland nödvändigt att ha en kateter i urinblåsan så att urinen kan rinna ut ur urinblåsan. Urinvägsinfektion är vanligare när man har en sådan kateter.
Vad är urinvägsinfektion vid långvarig kateteranvändning?
En urinkateter som ska ligga kvar i urinröret är vanligtvis en silikonbelagd gummislang med en kanal för urinen och en separat kanal för att blåsa upp en liten ballong som håller katetern på plats i urinblåsan. På fackspråk kallas katetern KAD (kateter à demeure, som betyder permanent kateter). Kateter kan används om man inte kan tömma blåsan.
Även med korrekt och noggrann skötsel av katetern uppstår alltid växt av bakterier i urinen efter några veckor. Det kallas då för bakterier i urinen utan symtom, eller asymtomatisk bakteriuri. Det är ett normalt tillstånd som även är vanligt hos äldre personer som inte har kateter och det ska inte behandlas.
Ibland kan bakterierna leda till urinvägsinfektion. I vissa fall sprids bakterierna till blodet så att man blir allvarligt sjuk i blodförgiftning.
Urinvägsinfektion med feber uppstår i genomsnitt en gång per 100 dagar med kateter.
Symtom
Vid urinvägsinfektion kan man få smärta och irritation i urinröret, om man har kateter kan det också vara den som irriterar. Vid urinvägsinfektion kan man också få ont i nedre delen av magen över urinblåsan. I mer sällsynta fall inträffar allvarligare infektioner. Om man har feber och ont bakåt ryggen kan infektionen ha stigit upp till njurarna.
Feber, mental påverkan och uttalad trötthet kan vara tecken på att bakterier nått blodet, så kallad blodförgiftning.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Diagnos
Diagnosen misstänks utifrån symtomen. Ofta tas blodprov för att bedöma infektionsgrad och njurfunktion. För att veta vilka bakterier det är som orsakat infektionen tas ett prov för urinodling. Svaret brukar dröja några dagar. Beroende på svaret på urinodlingen kan man behöva byta antibiotika. Ibland inväntar man också svaret innan behandling påbörjas.
Behandling
Om symtomen är sveda, trängningar och att man måste kissa ofta räcker det oftast att byta kateter.
Vid symtom på infektion med feber behövs behandling med antibiotika. Vid allvarlig sjukdom och misstanke om blodförgiftning behöver bedömning och behandling ske akut på sjukhus.
Prognos
Prognosen är god om rätt behandling ges. Om urinvägsinfektionen leder till blodförgiftning finns dock risk för att infektionen kan bli allvarlig, framförallt bland äldre och sköra personer.
