Urinvägsinfektion hos gravida
Urinvägsinfektion ger ofta typiska symtom med sveda när man kissar och att man behöver kissa ofta. Urinvägsinfektion hos gravida upptäcks genom att bakterier påvisas i urinen. Hos gravida ska bakterier i urinen utan symtom också behandlas.
Vad är urinvägsinfektion hos gravida?
Urinvägsinfektion hos gravida beror på att bakterier infekterar delar av urinvägarna. Om urinblåsan blir infekterad talar man om blåskatarr (cystit). Typiska symtom vid blåskatarr är sveda vid vattenkastning, återkommande urinträngningar och mer frekventa behov av att kasta vatten. Om man dessutom känner sig sjuk med feber, och har smärtor över sidan av ryggen (där njurarna sitter), tyder detta på att njurarna är infekterade. Man talar då om njurbäckeninflammation.
Om har bakterier i urinen utan symtom när man inte är gravid är det i vanliga fall ingen anledning att oro sig. Man har dock sett att gravida kvinnor med bakterier i urinen utan symtom har ökad risk att utveckla njurbäckeninflammation.
Blåskatarr och bakterier i urinen utan symtom är ungefär lika vanligt hos gravida kvinnor som hos icke-gravida kvinnor. Förekomsten av njurbäckeninflammation är något högre bland gravida än hos andra kvinnor.
Orsak
Blåskatarr och bakterier i urinen utan symtom uppstår av att bakterier från underlivet och tarmar hamnar i urinblåsan. Man tror att anatomiska förändringar och förändrad hormonmiljö leder till att gravida har lättare att drabbas av njurbäckeninflammation än andra. Den stora livmodern kan trycka på urinledarna, så att urin stannar kvar i njurbäckenen. Detta, tillsammans med bland annat slappare muskler, leder till att gravida oftare än andra får njurbäckeninflammation.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Diagnos
Diagnosen av blåskatarr ställs först och främst mot bakgrund av typiska symtom. Hos gravida tas det i regel ett särskilt urinprov, urinodling, för att säkerställa att det finns bakterier i urinen och för att bedöma hur bra antibiotika har effekt. Hos kvinnor med tecken på njurbäckeninflammation kan man ta ett blodprov som kallas för CRP som kan göra det mer eller mindre sannolikt att det handlar om en infektion utlöst av bakterier i kroppen. När man har bakterier i urinen utan symtom upptäcks det ofta av att man har tagit ett prov på grund av tidigare problem med urinvägsinfektion eller har ökad risk för att få njurbäckeninflammation.
Behandling av urinvägsinfektion under graviditeten
Vid blåskatarr, bakterier i urinen utan symtom och njurbäckeninflammation ges behandlas med antibiotika. Denna behandling är effektiv mot bakterier. Ibland är bakterierna som utlöser infektionen resistenta mot vissa antibiotikasorter och svaret på urinodlingen kan då ge information om vilken antibiotikasort man kan använda i stället.
Hos blåskatarr och bakterier i urinen utan symtom används oftast nitrofurantoin eller pivmecillinam i fem dygn. Nitrofurantoin ska användas under med försiktighet när modern ammar. Njurbäckeninflammation behandlas i allmänhet på sjukhus eftersom antibiotika då kan ges direkt i blodet. Man ger då antibiotika som är effektiv mot flera bakterier samtidigt.
Prognos
Behandlingen är i regel effektiv, och besvären lindras snabbt. Kontroll av urinen rekommenderas 1–2 veckor efter avslutad behandling med antibiotika. Om tillståndet förvärras under behandlingen eller om besvären återkommer, är det viktigt att vården kontaktas. Efter en njurbäckeninflammation rekommenderas förebyggande behandling med antibiotika under resten av graviditeten. En sådan behandling kan också övervägas om man har återkommande perioder med blåskatarr under graviditeten.
