Stötvågsbehandling av njursten
Stötvågsbehandling är den mest skonsamma kirurgiska metoden för att behandla njursten. Behandlingen innebär att njursten(ar) krossas till småbitar som lätt passerar ut genom urinvägarna. Alla kan inte behandlas med denna metod.
Stötvågsbehandling innebär behandling av njursten som finns i njurbäckenet eller i urinledaren. Behandlingsmetoden har blivit den viktigaste kirurgiska behandlingen av njursten.
Stötvågsbehandling utförs vid många sjukhus i Sverige. .
När är stötvågsbehandling aktuellt?
I princip kan stenar i alla delar av de övre urinvägarna behandlas. Den idealiska situationen är stenar i njuren med en samlad stenmassa på mindre än 2,5 cm i diameter, eller stenar i övre eller nedre delen av urinledaren (uretären) med i övrigt normala förhållanden i urinvägarna.
Stötvågsbehandling kan inte användas hos gravida, om urinledaren är igensatt nedanför stenen eller vid obehandlat högt blodtryck. Behandlingen används inte heller på personer som har påfallande lätt för att blöda, har urinvägsinfektion eller om njuren har slutat att fungera.
Vad går behandlingen ut på?
Stötvågor är ljudvågor. När ljudvågorna träffar en njursten, överförs energin till stenen och får den att krossas. Vågorna skapas i en generator ("kanon") utanför kroppen. Läkaren kan sikta så att ljudvågorna träffar njurstenen. Som patient ligger man på ett behandlingsbord, och läkaren har, förutom generatorn, tillgång till en röntgen- eller ultraljudsapparat för att kunna lokalisera stenen och sikta mot den.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Patientförberedelser
Man ska vara fastande. Innan ingreppet startar, får du en spruta med lugnande och smärtstillande medel direkt i blodet. Behandlingen pågår under cirka 30 minuter. De flesta behandlingar kan utföras utan att man blir inlagd på sjukhus.
Hur bra är behandlingen?
Behandlingsresultatet beror på faktorer som storlek, antal och lokalisering av stenarna, den kemiska sammansättningen av stenarna, den individuella njurens funktion och hur lätt vätska passerar från njuren och ner genom urinledaren. Målet för behandlingen är att bli av med stenarna helt och hållet, men reststenar i njuren större än 3 mm anses av många som ett acceptabelt resultat. En tredjedel av patienterna måste få upprepade behandlingar.
Komplikationer
Stötvågsbehandling är den mest skonsamma kirurgiska behandlingsmetoden för stenar i urinvägarna. Blod i urinen som avtar några dagar efter behandlingen är vanligt och kräver som regel ingen behandling. Större blödning inträffar hos färre än 3 %. Huvudkomplikationen är njurbäckeninflammation, eftersom stenar eller stenrester kan ge stopp i urinledaren. Det kan inträffa hos 2 till 6 % av patienterna.
Lever du med urinblåsecancer?
Delta i Netdoktors enkätundersökning om urinblåsecancer och bidra du till att belysa hur vårdsituationen för personer med urinblåsecancer och deras närstående ser ut samt på vilka områden vården kan förbättras.
Utfallet av behandlingen
Behandlingsresultatet vid små njurstenar eller stenar i urinledaren kan bedömas efter några veckor. Det är vanligt att det tas en översiktsbild med röntgen efter två veckor och kontraströntgen efter tre månader. Om röntgenbilderna visar stenbitar som kan orsaka stopp i urinledaren, återremitteras man till sjukhuset. Efter behandling kan avgången av bitar från större stenar ta flera månader. Vid feber och symtom på urinvägsinfektion läggs man in på sjukhus för observation.
