Sorkfeber (nephropathia epidemica)
Vad är sorkfeber?
Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset, ett så kallat hantavirus. En infektion av detta virus kan bland annat påverka njurarna och leda till nedsatt njurfunktion. Tillståndet kallas även nephropathia epidemica. Inkubationstiden, det vill säga tiden från smittotillfället till sjukdomen har utvecklats, är tre till sex veckor.
Sjukdomen kan yttra sig på olika sätt, men den börjar ofta med influensaliknande symtom som feber, huvudvärk, muskelsmärtor, magsmärtor, törst, dålig aptit, illamående och kräkningar, och i vissa fall synrubbningar. Ibland kan också blod i urinen noteras. Tillståndet kan efterhand präglas av lågt blodtryck, och antingen för hög eller för låg urinproduktion.
Årligen rapporteras mellan 100 till 500 fall i Sverige. Sjukdomen förekommer i övriga Europa samt i Asien men ses mer sällan i Amerika.
Orsak
Sjukdomen orsakas av Puumalavirus, tillhörande släktet hantavirus. Detta är ett virus som normalt finns hos möss, lämlar och andra smågnagare. Smittspridningen sker främst via inandning av partiklar (till exempel damm) som förorenats av sorkars urin och avföring, men det kan också ske via direktkontakt med avföring eller sekret från gnagare under vistelse i skog och mark.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Hur diagnostiseras tillståndet?
Det är ovanligt att diagnosen ställs vid en vanlig läkarundersökning. Diagnosen misstänks däremot vid influensaliknande symtom med magsmärtor och blod i urinen. I vissa fall kan även blodtrycket vara lågt.
Uppstår misstanke om att det kan röra sig om sorkfeber ombeds patienten att lämna urinprov och blodprover för att diagnosen ska kunna ställas. Diagnosen ställs med störst säkerhet om man direkt kan påvisa viruset, eller antikroppar mot detta.
Behandling
Inledningsvis ges ingen särskild behandling. I sällsynta fall, om njursvikt utvecklas, kan det bli aktuellt med så kallad dialys under en kortare period. Detta är en process under vilken man renar blodet med hjälp av en maskin, eftersom njurarna inte klarar av att utföra sina vanliga uppgifter med att rena blodet. Eventuell dialys görs på sjukhus, och i dessa fall är det ofta nödvändigt med inläggning av patienten. Behandlingen tar några timmar och är smärtfri.
I de fall då det uppstår akut influensaliknande febersjukdom, kan det hos några patienter leda till akut njursvikt. Trots detta är prognosen generellt god. I de flesta fall går sjukdomen över av sig själv inom loppet av ett par veckor. Än så länge finns det i Sverige inga rapporterade dödsfall orsakade av denna sjukdom.
Sannolikt kan många infektioner med hantaviruset förlöpa utan symtom.