Proteinuri, symtomguide
Vad är proteinuri?
Med proteinuri menas protein i urinen utöver det som är normalt.
Klassificering av proteinuri:
- Mikroalbuminuri upp till 300 mg/dygn.
- Lindrig proteinuri: 300 mg–2 g/dygn.
- Måttlig proteinuri: 2–5 g/dygn.
- Kraftig proteinuri: över 5 g/dygn.
Bedömning av proteinuri
Njursjukdom med njurskada är den vanligaste orsaken.
Övergående proteinuri kan förekomma vid:
- Fysisk aktivitet
- Feber
- Urinvägsinfektion
Kvarstående proteinuri efter feber eller infektion bör leda till misstanke om njurinflammation (glomerulonefrit).
Sambandet är ofta högt mellan allvarlighetsgraden i en glomerulonefrit och graden av proteinuri.
Om njurarna
Njurarna renar blodet från slaggprodukter och reglerar även vätskehalten i kroppen:
- Vid högt vätskeintag ökar njurarna utsöndringen av urin.
- Vid lågt intag av vätska eller stora vätskeförluster, till exempel genom svettning, minskar njurarna utsöndringen av urin.
Från njurarna följer urinen urinvägarna genom njurbäckenet, urinledarna, urinblåsan och urinröret.
Kreatinin är ett blodprov som ger en bra bild av njurfunktionen.
De vanligaste orsakerna
Orsaker som kan kräva behandling
Urinvägsinfektion (kvinnor, män, under graviditet):
- Kan ge övergående proteinuri.
- Sveda och obehag vid vattenkastning, måste kissa ofta.
Njurbäckeninflammation:
- Kan ge övergående proteinuri.
- Ofta hög feber och sjukdomskänsla, ömhet över njurarna.
Graviditet:
- Proteinuri under den första hälften av graviditeten kan vara tecken på sjukdom i njurar eller urinvägar, eventuellt ortostatisk proteinuri.
- Proteinuri under den senare delen av graviditeten kan vara tecken på havandeskapsförgiftning (preeklampsi).
Mångårig diabetes mellitus typ 1 eller typ 2:
- Proteinuri är tecken på njurskada.
Mångårig underbehandling av högt blodtryck:
- Ger efter hand njurskada med proteinuri.
Orsaker som oftast inte kräver behandling
Proteinuri som kommer dagtid/eftermiddagstid (ortostatisk proteinuri):
- Tillstånd hos för övrigt friska personer med proteinläckage, ofta upp till 1–3 g dagtid.
- Ingen eller minimal proteinutsöndring på natten.
- Kreatinin normalt.
- Proteinutsöndringen är utan betydelse.
God prognos och kräver därför ingen ytterligare utredning.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Sällsynta orsaker
Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit):
- Ger alltid proteinuri.
Akut njurskada:
- Plötslig och kraftig försämring av njurfunktionen.
- Ofta ospecifika symtom.
- Nedsatt njurfunktion som utvecklas över längre tid.
- Symtom och tecken från flera organsystem.
- Vanliga symtom är trötthet, klåda, illamående och rastlösa ben.
Myelom:
- En cancerform som kännetecknas av okontrollerad bildning av plasmaceller – en särskild typ av celler i benmärgen.
- Ofta inga symtom i början.
- De vanligaste symtomen är relaterade till blodbrist, bensmärtor, infektion, höga kalciumvärden i blodet och njursvikt.
Vad kan man göra själv?
Vid allvarlig proteinuri kan det bli aktuellt att begränsa proteinintaget. Detta görs i samråd med behandlande läkare.
När ska man söka läkarhjälp?
Tillståndet upptäcks ofta vid rutinundersökning eller underökning av specifika symtom på vårdmottagning/sjukhus.
Vid osäkerhet om vad orsaken kan vara och vid framträdande symtom bör man kontakta läkare.
Lever du med urinblåsecancer?
Delta i Netdoktors enkätundersökning om urinblåsecancer och bidra du till att belysa hur vårdsituationen för personer med urinblåsecancer och deras närstående ser ut samt på vilka områden vården kan förbättras.
Vad gör läkaren?
Sjukdomshistorien (anamnesen)
Läkaren kan fråga om följande symtom:
- Problem med att kissa.
- Blod i urinen.
- Mag- och ryggsmärtor.
- Svullna ben.
- Sjukdomskänsla.
- Törst.
- Smärtor i skelettet.
- Skummande urin.
Det kan också vara bra för läkaren att veta om man nyligen har tränat extremt hårt fysiskt. Om det finns sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, någon bindvävssjukdom, annan sjukdom, njursjukdom i familjen eller biverkan av någon medicin.
Läkarundersökningen
Läkaren undersöker om det finns tecken på ökad mängd vätska i kroppen. Bensvullnad?
Blodtrycksmätning, urinprov och blodprov kan ingå i undersökningen.
Andra undersökningar
Det kan bli aktuellt att göra ultraljudsundersökning av njurarna.
Remiss till specialiserad sjukvård
Vid misstanke om njursjukdom kan man bli remitterad till specialiserad mottagning eller sjukhus.
