Ökade urinmängder, symtomguide

Vad är ökade urinmängder?

• Vid ökade urinmängder, polyuri, är den totala urinmängden över tre liter per dygn.
• Ofta leder ökad urinproduktion till att man kissar ofta, men att man kissar ofta behöver inte bero på en stor total mängd urin. Vid så kallad överaktiv blåsa kissar man ofta men små mängder.

Törst

• Törstkänsla uppstår när kroppens celler innehåller för lite vätska. Törst är en mycket ändamålsenlig reaktion som bidrar till att rätt vätskenivå upprätthålls i kroppen.
• Kroppen styr hur mycket vatten vi behöver dricka för att upprätthålla rätt koncentration av salter och andra ämnen i blodet
• Om det finns för lite vätska i kroppen, blir salthalten i blodet och kroppens celler mer koncentrerad.
• Det kan påverka livsviktiga organ, som nervsystemet njurar och hjärtat.t

Njurarnas funktion

• Från njurarna följer urinen urinvägarna genom njurbäckenet, urinledarna, urinblåsan och urinröret.
• Njurarna renar blodet från slaggprodukter och reglerar även vätskehalten i kroppen:
  • Vid högt vätskeintag ökar njurarna normalt sett utsöndringen av vätska (urin)
  • Vid lågt intag av vätska eller stora vätskeförluster, till exempel genom svettning, minskar njurarna normalt sett utsöndringen av vätska (urin)

Vad kan vara orsaken till ökade urinmängder?

• Den vanligaste orsaken är ökat vätskeintag.
• Många har en föreställning om att högt vätskeintag är sunt, och dricker stora mängder, vilket leder till hög urinutsöndring.
• I mer ovanliga fall fall finns en bakomliggande sjukdom.
• Höga blodsockervärden vid diabetes kan orsaka stor urinvolym:
  • Diabetes typ 1:
    • Tillståndet uppstår oftare hos barn och yngre vuxna men förekommer i alla åldrar
    • Debuterar ofta med akuta symtom med nedsatt allmäntillstånd, ökad urinvolym, törst och viktminskning
  • Diabetes typ 2:
    • Vanligare än typ 1
    • Kallas ibland åldersdiabetes, de flesta är 65 år eller äldre men förekommer även hos yngre.
    • Risken är klart ökad vid övervikt och fetma
    • Det är vanligt att man inte har några symtom alls framförallt i början.
    • Vid höga blodsockervärden förekommer diabetessymtom som törst, stora urinmängder och viktminskning
• Njursvikt:
  • Eftersom njurarna har många funktioner, kan njursjukdom påverka kroppen på en lång rad sätt
  • Symtomen varierar betydligt. Flera av kroppens system kan påverkas.
  • Njursvikt utvecklas ofta under lång tid utan att ge symtom
  • l svårare fall se dålig matlust, kraftlöshet, illamående, klåda, hicka, psykiska förändringar, blodbrist, muskelkramper, ben- och ledbesvär, ökad törst och förändrade urinmängder
• Diabetes insipidus:
  • Kroppen styr hur mycket vatten vi behöver dricka för att upprätthålla rätt koncentration av salter och andra ämnen i blode
  • Diabetes insipidus är ett ovanligt tillstånd där styrmekanismen inte fungerar
  • Resultatet är att man kissar mycket och upplever törst som gör att man vill dricka stora mängder vatten
• Hyperparatyreoidism:
  • Hyperparatyreoidism innebär överaktivitet i bisköldkörtlarna, paratyreoidea, vilket medför hög kalciumhalt i blodet
  • Tillståndet ger ofta inga symtom men kan med tiden orsaka muskel- och ledvärk, koncentrationssvårigheter, trötthet, kraftlöshet och nedstämdhet.
  • Ökad urinvolym och uttorkning ses först vid höga kalciumhalter i blodet
• Binjurebarksvikt, Addisons sjukdom:
  • Addisons sjukdom orsakas av hormonbrist av de hormon som tillverkas i binjurebarken, kortison och aldosteron
  • Brist på aldosteron ger stora urinmängder och lågt blodtryck
  • Ofta ses mörkare gråbrun hud, trötthet och feber 

Vad kan man göra själv?

• Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler.
• Det är inte bra att dricka överdrivet mycket vätska. Ibland kan det bli en vana att dricka flera liter extra per dag vilket kan påverka vätskebalansen och blodsalterna.
• Normalt sett behöver en vuxen människa 30 mL vätska per kilo. 20–30 % av vätskan kommer från mat, vilket ger ett behov på 1,5–2L dryck per dygn hos i övrigt friska.
• Behovet kan öka vid olika sjukdomar, feber, magsjuka, fysisk aktivitet och varm väderlek.
• Vid vissa sjukdomar som hjärtsvikt kan det finnas ytterligare skäl att begränsa vätskeintaget.

När ska man söka vård?

• Vid ökad törst, ökade urinmängder eller ofrivllig viktnedgång bör man söka vård

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Hur länge har tillståndet varat?
• Hur började det?
• Hur är allmäntillståndet? Trötthet?
• Vätskeintag?
• Urinmängder, hur ofta? Nattetid?
• Läkemedel?
• Andra kända sjukdomar?
• Andra symtom?
• Viktnedgång?

Undersökningar

• I regel tas blodprover, oftast i första hand blodsocker, njurfunktion och blodsalter och urinprov.
• Ofta görs i regel en allmän undersökning där vätskelista och miktionslista kan ingå. Då får man anteckna hur mycket och hur ofta man dricker och kissar under två separata dygn.