Njursten - perkutan nefrolitotomi
Olika kirurgiska metoder kan användas vid behandling av njurstenar som inte lossnar och försvinner ut av sig själva. Perkutan nefrolitotomi är en sådan metod där kirurgen opererar genom huden, in i njuren och njurbäckenet och hämtar ut njurstenen.
Behandling av njursten
Behov av kirurgisk behandling av stenar i urinvägarna (urolithiasis) föreligger om stenar är en fara för njurfunktionen och när symtomen är oacceptabla för patienten.
De flesta patienter med stenar i de övre urinvägarna får stötvågsbehandling som leder till att njurstenarna krossas (extracorporeal shock wave lithotripsy, ESWL). Stötvågsbehandling är dock inte alltid lämpligt, och då är perkutan nefrolitotomi en alternativ metod.
När utförs perkutan nefrolitotomi?
De flesta stenar i njuren som inte lämpar sig för stötvågsbehandling eller om stötvågsbehandling har misslyckats, behandlas perkutant (det vill säga genom huden). Indikationerna är relativa och individuella. De vanligaste är stor stenvolym, korallsten, många stenar samt där det föreligger anatomiska hinder (obstruktion) nedanför stenen eller medfödda missbildningar. Metoden används således för komplicerade stensituationer, dock inte vid pågående urinvägsinfektion eller graviditet.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Vad är perkutan nefrolitotomi?
Patienten opereras i bukläge under epiduralbedövning eller generell narkos. God röntgengenomlysning är nödvändig. Kirurgen skapar en "kanal" från huden, genom njurvävnaden, så att man får tillgång till stenen. Ett kikarinstrument (nefroskop) förs genom denna kanal till stenen, och den vidare operationen utförs under ögats kontroll. Stenen dras ut genom nefroskopet eller krossas med olika krossonder. Bitarna sugs eller plockas ut via nefroskopet. Man lägger därefter in ett rör (en nefrostomitub) för dränage av urin och blod. Patienten behåller dränaget några dagar tills blödningen har avtagit och tillfredsställande resultat har bekräftats med hjälp av röntgen. Det händer att man behöver operera via flera kanaler och att ingreppet måste upprepas. Operationen varar i en till tre timmar beroende på ingreppets komplexitet. Metoden är inte lämplig som dagkirurgi.
Komplikationer
Det är inte ovanligt att man sticker hål på njurbäckenet, men hålet växer oftast igen av sig själv utan komplikationer efter några få dagar med nefrostomidränage. Blödning som kräver blodtransfusion förekommer hos 2–5 % av patienterna.
Förlopp
Genomsnittlig vårdtid på sjukhus är tre till fem dagar. Risken för större besvär efter ingreppet är liten. Patienten följs upp av urolog den första tiden.
