Manlig sterilisering (vasektomi)
Sterilisering räknas som en helt säker prevention men man måste cirka tre månader efter ingreppet lämna ett sädesprov för att kontrollera att det inte innehåller några spermier.
Vem får genomgå en sterilisering?
Enligt steriliseringslagen kan den som har fyllt 25 år och är svensk medborgare eller bosatt i Sverige begära att få bli steriliserad. Personer som har fyllt 18 men ännu inte 25 kan ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsen.
Läkaren är skyldig att ge information om vad ingreppet innebär och vilka medicinska konsekvenser det medför. Personen som vill sterilisera sig måste intyga på en särskild blankett att han har tagit emot informationen. Ingreppet utförs bara av läkare som har kompetens för uppgiften.
Var utförs steriliseringen?
Sterilisering utförs på urologklinik. Antingen kan man kontakta kliniken direkt eller få en remiss från sin husläkare.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Hur går ingreppet till?
Ingrepp tar i allmänhet mindre än 30 minuter och oftast räcker det med bara lokalbedövning, ibland kompletteras denna dock med ett milt lugnande medel. Snitten är små, mellan 1–2 cm långa.
Spermierna bildas i testiklarna och transporteras via sädesledaren till urinröret. Under vägen blandas spermierna med vätska från sädesblåsor och prostata. Sädesvätskan töms ut via urinröret i samband med utlösning. Vasektomi gör att spermierna inte längre kan komma fram till urinröret. Urologen delar sädesledaren på båda sidor och därefter sätts ett eller två stygn i skinnet med en tråd som försvinner av sig själv efter ett par veckor.
Hur säkert är ingreppet?
Sterilisering räknas som en helt säker prevention, även om det finns enstaka fall där det har bildats en ny kanal, eller där urologen har gjort ett ofullständigt arbete. Ett misslyckat ingrepp sker hos färre än en procent av dem som opereras.
Cirka tre månader efter ingreppet lämnas ett sädesprov för att kontrollera att det inte innehåller några spermier. Spermierna utgör normalt mindre än fem procent av volymen vid utlösning och det är därför inte möjligt att se dem med blotta ögat. Först efter kontrollen kan man lita på ingreppet.
Sterilisering är en bestående åtgärd som bara bör användas av män som känner sig säkra på att de inte vill ha barn i framtiden. Dock finns möjligheten att sy ihop sädesledarna igen men med bara 50 procent chans att det ska lyckas att kunna få barn.
Hormonproduktionen och sexualfunktionen påverkas inte av ingreppet. Sexlusten och förmågan att få erektion påverkas alltså inte. Mängden av sädesvätskan påverkas inte märkbart eftersom vätskan framför allt tillverkas i sädesblåsor och prostata.
Tidigare har det funnits antydningar om att vasektomi ökar risken för prostatacancer och hjärtinfarkt. Nyare forskning visar dock att så inte är fallet.
Komplikationer
Komplikationer är ovanliga. Det kan uppstå ett blåmärke eller en infektion i området i två till tre per 100 steriliserade män. Upp till 3 på 20 personer som genomgår vasektomi kan utveckla smärtor i pungen som varar längre än 2 veckor, och cirka 1 på 30 får långvariga smärtor i pungen efter ingreppet.
Animation av sterilisering
