Kronisk njursjukdom – en översikt

Njurarna

Njurarna är ett par små, bönformiga organ som ligger på var sida av ryggraden bakom bukhålan, i nivå med midjan. Varje njure innehåller cirka en miljon filtreringsenheter som kallas för nefron. Ett nefron består av en glomerulus och en tubulus. En glomerulus är en sammansatt struktur som består av många pyttesmå blodkärl. Från glomerulus löper ett slyngformat rörsystem (tubuli). Nefronen filtrerar blodet och håller blodet fritt från avfallsämnen och gifter.

Glomerulus. Första steget i filtrationen av blodet i njurarna är att blodet passerar in i glomeruli, genom pyttesmå blodkärl (kapillärer). Blodet filtreras på så sätt att avfallsämnen och vatten skiljs ut, medan de röda och vita blodkropparna, proteiner och större molekyler blir kvar i kapillärerna. Förutom avfallsämnena filtreras även vissa nyttiga ämnen ut. Filtratet samlas upp i en säck som kallas för Bowmans kapsel och töms därefter över i tubulus.

Tubulus. Passagen av filtratet genom tubulus är nästa fas i filtreringsprocessen. Tubuli är klädd med avancerade celler som ser till att nyttiga ämnen och det mesta av vattnet sugs tillbaka till blodet, så att urinmängden som bildas under ett dygn inte blir större än 1–2,5 liter. Även i tubuli sker det en aktiv filtrering av vissa avfallsämnen från blodet och ut i tubuli.

Övre och nedre urinvägar. När urinen lämnar njurarna passerar den genom en urinledare (uretär), som löper från njurbäckenet på varje njure och ner till urinblåsan, och sedan ut genom urinröret (uretra) vid vattenkastningen.

Njurfunktion

Njurarnas huvudfunktion är att filtrera blodet och rensa bort avfallsämnen, gifter och överflödigt vatten från blodet. Njurarna skiljer ut dessa ämnen tillsammans med vatten och bildar så urin. De skiljer också ut överflödig vätska, men ser till att ta vara på viktiga ämnen som måste stanna kvar i blodet, medan avfallsämnena får passera fritt ner i urinblåsan som urin.

Njurarna rensar ungefär 200 liter blod om dagen och producerar cirka 2 liter urin. Njurarna är förutsättningen för att man ska kunna äta olika sorts mat, inta mediciner, vitaminer och tillskott, samt dricka stora vätskemängder, utan att behöva bekymra sig för att skadliga mängder biprodukter eller avfallsämnen ansamlas i kroppen. Njurarna spelar också en viktig roll i regleringen av olika mineraler som kalcium, natrium och kalium i blodet.

På detta sätt reglerar njurarna mängden av olika ämnen i blodet och mängden vätska i kroppen. Njurarna bidrar också till regleringen av blodtrycket och produktionen av röda blodkroppar. Dessutom producerar njurarna vissa hormoner som har viktiga funktioner i kroppen:

• Aktiverar en form av vitamin D (kalcitriol) – som reglerar upptaget av kalcium och fosfor ur maten och främjar bildandet av ett starkt skelett.
• Erytropoietin – som stimulerar benmärgen till att bilda röda blodkroppar.
• Renin – som deltar i regleringen av blodvolymen och blodtrycket.

Vad är skillnaden mellan njursvikt och njursjukdom?

Njursvikt. Inträder när njurarna delvis eller helt förlorar sin förmåga att utföra sina normala funktioner. Detta är farligt, eftersom vatten, avfallsämnen och gifter som normalt skulle ha rensats bort nu ansamlas. Det förorsakar även andra problem, som blodbrist, högt blodtryck och benskörhet, eftersom hormonproduktionen i njurarna rubbas.

Kronisk njursjukdom är beteckningen på det tillstånd som medför en gradvis och vanligen varaktig förlust av njurfunktionen med tiden. Detta sker vanligen över en period på månader och år. Kronisk njursjukdom indelas i fem stadier av ökande allvarlighetsgrad (se nedan). Stadium 5, den allvarligaste graden, innebär kronisk njursvikt. Då föreligger det en fullständig eller nästan fullständig förlust av njurfunktionen och man behöver dialys eller njurtransplantation för att överleva.

Akut njursvikt uppstår snabbt, under några dagar eller veckor. Tillståndet utvecklas vanligen som följd av en störning som direkt drabbar njurarna, deras blodtillförsel eller urinflödet från njurarna. Akut njursvikt medför vanligtvis ingen varaktig skada på njurarna. Med rätt behandling av den bakomliggande orsaken är akut njursvikt oftast ett tillstånd som man helt kan tillfriskna från. I vissa fall kan dock akut njursvikt gå över i kronisk njursjukdom.

Kronisk njursjukdom

Kronisk njursjukdom är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Det finns cirka 10 000 personer med kraftigt nedsatt njurfunktion registrerade i Sverige. Sjukdomen kan bero på en sjukdom i njurarna (primär njursjukdom) eller bero på sjukdom på någon annan plats i kroppen, som skadar njurarna och hindrar dem i deras arbete. 

Stadieindelning av kronisk njursjukdom

• Stadium 1:
  • Lätt njurskada med normal eller ökad filtration
  • Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR, ett mått på njurfunktionen) är över 90
• Stadium 2:
  • Lindrig nedsättning av njurfunktionen
  • GFR är 60–89
• Stadium 3:
  • Måttlig nedsättning av njurfunktionen
  • GFR är 30–59
• Stadium 4:
  • Allvarlig nedsättning av njurfunktionen
  • GFR är 15–29
• Stadium 5:
  • Svår njursvikt som oftast kräver dialys eller transplantation
  • GFR är mindre än 15