Huggormsbett

Hur farligt är huggormsbett?

Huggormen är den enda naturligt förekommande giftormen som finns i Sverige. Som regel undviker huggormar människor, men om de känner sig hotade kan de bitas.

För friska vuxna är ett huggormsbett vanligen ofarligt, men man ska ändå alltid uppsöka sjukhus efter att man har blivit biten eftersom utvecklingen inte går att förutsäga under de första timmarna. Hur allvarligt bettet är beror på var man blivit biten, hur mycket gift som har sprutats in och allmäntillståndet hos den som har blivit biten.

För barn under 12 år, äldre, gravida, allergiker, personer med nedsatt allmäntillstånd och de som har blivit bitna på andra ställen än armar och ben är det särskilt viktigt att omedelbart komma till ett sjukhus.

Cirka 250–300 personer vårdas årligen på sjukhus i Sverige till följd av huggormsbett. Ungefär 30 % av betten är så kallade torra bett, det vill säga att inget gift överfördes genom bettet. 20–30 % av de bett som registreras på sjukhus varje år är allvarliga bett. 

Symtom

Till att börja med är det enda synliga tecknet på ett huggormsbett två tydliga stickmärken på bettstället. Ofta får man endast lätta symtom som smärta, svullnad och rodnad runt bettstället. Mer allvarliga symtom är magsmärtor, eventuellt illamående och uppkastningar, lågt blodtryck, hjärtklappning, andningsbesvär och yrsel. Svullnader som snabbt breder ut sig är ett allvarligt tecken.

Alla bett bör undersökas

Om det inte har blivit någon lokal reaktion på bettstället efter 30 minuter är risken liten för en allvarlig reaktion. Men även den som känner sig pigg bör undersökas av läkare så snart som möjligt, det gäller alla ormbitna. Det förekommer att reaktionerna kan förvärras några timmar efter bettillfället.

Ring gärna till Giftinformationscentralen på telefon: 010-456 67 00. Giftinformationscentralen har öppet dygnet runt.

Den som ringer nödnumret 112, ska vara beredd på att svara på följande frågor:

• Vem du är och var ringer du ifrån?
• Vad har hänt?
• Var befinner du dig, ange noggranna uppgifter alternativt överenskommelse om en mötesplats.
• En återkoppling för att undvika missförstånd. Personen på 112 du pratar med upprepar då dina uppgifter.

Behandling

Det är viktigt att den som blir biten håller sig lugn. Man bör inte stressa upp sig eller springa. Den som håller sig lugn och stilla kan, i viss mån, lindra reaktionen. Helst bör man inte heller gå själv och alla barn som har blivit bitna bör bäras, om detta är möjligt. 

Behandlingen hos läkare varierar från ren observation av lindriga fall till, i svårare fall, inläggning på sjukhus.

Vid allvarliga reaktioner behandlas man på sjukhus med motgift (antiserum). Antiserum har god effekt när det administreras under det första dygnet och effekten är bättre ju tidigare det sätts in.

Sammanfattande råd för första hjälpen:

• Bettstället bör hållas högt och så stilla som möjligt.
• Lämna bettstället i fred (man ska inte klämma på, skära i eller suga på bettstället).
• Patienten bör bäras, eventuellt på bår om det är möjligt.

Prognos

Om ingen lokal reaktion uppstår vid bettstället inom de första 30 minuterna är risken för allvarliga reaktioner liten. Vid allvarliga reaktioner är kvarstående svullnad, lymfödem, stelhet och värk vanligt i flera veckor–månader efter bettet, och behandling med smärtstillande från NSAID-gruppen och fysioterapi kan vara befogade. Dödsfall är mycket ovanligt, det senaste kända dödsfallet i Sverige inträffade för cirka 20 år sedan.

Fakta om huggormar

I Sverige finns huggorm överallt, förutom i den nordvästliga fjällkedjan. De är lätta att känna igen eftersom de har ett svart sicksackband på ryggen. De flesta är gråa eller bruna men de kan också vara helt svarta. Då är det svårt att se sicksackbandet.

Huggormen är ett växelvarmt djur, det vill säga det värms upp av solen och omgivningarna. Det är därför man ofta kan se dem när de solar sig på ett stenröse eller vid vägkanten. När huggormen är kall och har låg kroppstemperatur är den långsam i rörelserna. När en huggorm är varm är den mycket snabbare.

Anledningen till att huggormen producerar gift är att den använder det till att döda sitt byte med och påskynda dess nedbrytning efter att den har ätit upp bytet.

Huggormen föder kullar på 1–21 ungar i perioden mellan juli och september. Det är då man kan träffa på många små huggormar i närheten av ormboet och det är den tiden som kallas huggormssäsongen. Ungarna är giftiga från födseln. Huvudsakligen hittar man huggormen på ljunghedar, myrar, i öppen skog och på ängar, men främst i solvarma sluttningar och backar.