Hepatorenalt syndrom
Vad är hepatorenalt syndrom?
Hepatorenalt syndrom (HRS) är ett mycket allvarligt tillstånd som kan uppstå hos personer med allvarlig leversjukdom. De flesta har kronisk leversjukdom (skrumplever), till exempel på grund av infektion (hepatit B eller C) eller alkoholskada. Ibland kan hepatorenalt syndrom även uppstå hos personer med akut leversvikt.
Man vet inte säkert varför hepatorenalt syndrom uppstår hos vissa personer med leversjukdom men inte hos andra. Ofta utlöses syndromet av allvarliga infektioner, till exempel lunginflammation eller av stora blödningar. Stora förändringar i blodcirkulationen till de inre organen orsakar en extrem sammandragning av blodkärlen som går till njurarna. Detta gör att njurarna får för lite blod och det uppstår en akut njursvikt. Akut njursvikt är ett mycket allvarligt tillstånd som ofta kräver intensiv behandling.
Man brukar skilja mellan två olika typer av hepatorenalt syndrom. Dessa kallas HRS typ 1 och HRS typ 2. Typ 1 kännetecknas av en mycket snabb utveckling och är den allvarligaste varianten. Vid typ 2 sker försämringen som regel långsammare, ofta över flera månader.
Vilka symtom ger tillståndet?
Symtomen vid hepatorenalt syndrom orsakas av både lever- och njursvikt. Typiska symtom vid leversvikt är bland annat gulsot, störd levring av blodet, vätska i bukhålan (ascites), blödningar i matstrupen och sänkt medvetandegrad. Vid njursvikt är det vanligt med uttalad trötthet, klåda, illamående, ökad vattenkastning om natten, krypningar i fötterna och andnöd.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Diagnos
Det finns inget enkelt test som kan påvisa hepatorenalt syndrom. Diagnosen ställs när en person med leversvikt plötsligt utvecklar njursvikt och alla andra orsaker till njursvikt kan uteslutas. Blodprover och urinprover är nödvändiga. Ofta krävs undersökningar med röntgen eller ultraljud. Ibland måste man också ta vävnadsprov från njurarna.
Behandling
Det finns ingen enkel behandling som kan bota hepatorenalt syndrom. Behandlingsprinciperna är lite olika för HRS typ 1 och HRS typ 2. Vid typ 1 är patienterna som regel svårt medtagna och behöver snabb och intensiv behandling på sjukhus. Behandlingen består av olika mediciner som fördröjer utvecklingen och som ibland kan bota sjukdomen. Vid dålig effekt av mediciner är den enda botande behandlingsmöjligheten som regel levertransplantation. Levertransplantation är en mycket omfattande åtgärd och kan inte utföras hos alla patienter. Detta beror bland annat på att de sjukaste patienterna ofta inte tål en sådan operation. Dessutom råder det brist på organ.
Patienter med HRS typ 2 har som regel mindre uttalade besvär och kan ofta behandlas i hemmet under flera månader. Läkemedel har en central roll i behandlingen. Dessutom har patienter med HRS typ 2 ofta besvär av återkommande episoder med vätska i bukhålan. Denna vätska kan tappas ut. I likhet med HRS typ 1 är levertransplantation den bästa behandlingen för många patienter.
Prognos
Hepatorenalt syndrom är ett mycket allvarligt tillstånd som inte alltid kan botas. Långtidsutsikterna varierar från patient till patient och det är svårt att förutsäga förloppet hos den enskilda patienten. Nya och effektivare behandlingsmöjligheter under de senaste åren har dock förbättrat utsikterna i betydande grad jämfört med för några år sedan.
