Dykarsjuka
Vid dykarsjuka bildas gasbubblor i blod och vävnader i samband med uppstigning. Tillståndet är livshotande och behandlas med hyperbar syrgasbehandling i tryckkammare.
Vad är dykarsjuka?
Tryckfallssjuka innebär att det bildas gasbubblor i blod och vävnad som följd av minskning i omgivande tryck. Det uppstår oftast vid uppstigning i samband med dykning. Tryckfallssjuka kan också uppstå vid rymdfärder, flygning och arbete under högt tryck som i schakt och tunnlar. Denna text handlar bara om tryckfallssjuka vid dykning, det som kallas för dykarsjuka.
Symtom
Symtomen beror på var gasbubblorna sitter. Gasbubblor i hjärnan och ryggmärgen är vanligt vid dykarsjuka men ofta med lindriga/måttliga besvär. Huvudvärk, trötthet eller domningar i ben och armar är typiskt. I sällsynta och allvarliga fall kan dykaren förlora kraft i ben eller armar eller förlora medvetandet.
Tryckfallssjuka i huden ger klåda och myrkrypningar ("loppor"), ofta åtföljd av ett rött utslag. Vid tryckfallssjuka i leder gör det vanligen ont i en stor led och smärtan minskar om man håller leden halvt böjd. Ledsmärtor i flera leder är mer sällsynt.
Öka din kunskap om Addisons sjukdom
Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol, som bland annat reglerar ämnesomsättningen. Vanliga symtom är exempelvis trötthet, diffusa smärtor i buken, illamående, kräkningar och diarré.
Orsak
Luften består av ungefär 80 procent kväve. Resten är i stort sett syre. Lufttrycket vid havsytan är en atmosfär och ökar med en atmosfär för varje tio meter under vatten. På tio meters vattendjup är trycket två atmosfärer, på 30 meter tre atmosfärer och så vidare. En dykare som har med sig egen andningsluft får denna tillförd med samma tryck som omgivningen. Det höga trycket i andningsgasen gör att mycket kväve löser sig i blod och vävnad när dykaren simmar nere på botten. Om dykaren är nere länge kan det lösa sig dubbelt så mycket kvävgas i kroppen på tio meters djup än vad dykaren hade vid ytan.
När dykaren kommer upp till ytan finns ett kväveöverskott. Vid grunda och korta dyk kommer detta kväveöverskott vara så litet att dykaren andas ut det utan några komplikationer. Men om dykaren har varit nere länge kan det bildas gasbubblor i blodet och olika vävnader om uppstigningen går för snabbt. I princip händer samma sak i dykaren som gasbubblorna i en läskflaska när korken tas av. Gasbubblor kan uppstå i muskler, leder, hud, lungor, ryggmärg, hjärna och andra organ.
Dykare använder dykdatorer eller tryckta tabeller som visar hur de måste reglera uppstigningshastigheten för att undvika dykarsjuka.
Diagnos
Diagnosen ställs utifrån symtom efter dykning. Symtomen kommer vanligtvis de första tre timmarna efter avslutat dyk, men vid allvarlig tryckfallssjuka redan inom en halvtimme. Trots det bör alla nya symtom som uppstår det närmaste dygnet efter avslutat dyk bedömas av en dykläkare om det inte är uppenbart att besvären beror på något annat. Det är särskilt viktigt att komma ihåg att symtomen på tryckfallssjuka ofta är ospecifika. Huvudvärk och trötthet kan vara de enda symtomen på tillståndet.
Vid misstänkt dykarsjuka kontaktas SOS alarm på telefonnummer 112. SOS alarm hänvisar till dykläkare som har jour och tryckkammare beroende på tillgänglighet och var i landet man befinner sig.
Behandling av dykarsjuka
Vid drunkningsolyckor och cirkulationsstopp gäller först vanlig hjärt-lungräddning.
Vid alla misstänkta fall av dykarsjuka bör dykaren få syre. Om det finns syrgas på platsen påbörjas syrgasbehandling medan andra ringer 112. Vakna personer med misstänkt dykarsjuka bör ges dryck eftersom man är uttorkad efter dyk och vätskebristen fördröjer utandning av kväveöverskottet i kroppen. Håll dykaren varm.
Den slutliga behandlingen sker i tryckkammare, så kallad hyperbar syrgasbehandling (HBO), där patienten andas syre under högt tryck. Trycket i kammaren motsvarar 9–18 meters djup och behandlingen varar vanligtvis i knappt sex timmar. Det kan behövas flera behandlingar, men av kortare varaktighet, de efterföljande dagarna.
Efter behandlingen får man vanligen dykförbud en till fyra veckor vid lindrig tryckfallssjuka och minst en till tre månader vid allvarlig tryckfallssjuka. Vid svåra kvarstående skador måste man vanligtvis avstå från all framtida dykning.
Förebyggande åtgärder
- Dyk inte ensam.
- Följ dykartabell och använd helst dykdator.
- Avsluta alla dyk med ett säkerhetsstopp på cirka tre minuter på fem till sex meter.
- Vänta med flygning efter att ha dykt. Vid fritidsdykning; vänta tolv timmar efter ett dyk och 18–24 timmar vid dykning flera dagar i rad. För yrkesdykning finns egna regler.
Lever du med urinblåsecancer?
Delta i Netdoktors enkätundersökning om urinblåsecancer och bidra du till att belysa hur vårdsituationen för personer med urinblåsecancer och deras närstående ser ut samt på vilka områden vården kan förbättras.
Prognos
För de flesta som får behandling i tid går symtomen tillbaka, men en del kan få kvarstående besvär. Utan behandling är tillståndet livshotande.
