Blod i urinen, symtomguide

Vad är blod i urinen?

• Den medicinska benämningen på blod i urinen är hematuri.
• Man skiljer mellan blod som kan ses med blotta ögat (makroskopisk hematuri) och blod som upptäcks vid test med urinsticka eller vid mikroskopisk undersökning av urinen (mikroskopisk hematuri).
• Blod i urinen kan uppstå utan andra symtom.
• Hos barn där man hittar en orsak till hematurin är orsaken oftast en  njursjukdom. Hos personer som är äldre än 40–50 år är det viktigt att utesluta cancer.

Förekomst

• Mikroskopisk hematuri:
  • Mikroskopisk hematuri utan samtidiga symtom finns hos 20 procent av befolkningen. Bara 2 procent av dessa har något underliggande allvarligt tillstånd som orsakar hematurin
  • De vanligaste underliggande tillstånden vid mikroskopisk hematuri är infektion (25–50 procent), prostatasjukdom (20–30 procent) och cancer (5–10 procent)
  • De flesta med urinblåsecancer eller njurcancer har till en början mikroskopisk hematuri
• Makroskopisk hematuri:
  • De vanligaste orsakerna är infektion (35–50 procent), prostatasjukdom (20–30 procent) och cancer (5–10 procent)
  • Risken för att hematurin beror på cancer ökar med stigande ålder
  • Makroskopisk hematuri förekommer hos 80–90 procent av personer med cancer i urinblåsan, 20–40 procent av personer med njurcancer och 10 procent av personer med prostatacancer
  • Sten i urinvägarna, skador och njursjukdom är mer sällsynta orsaker

Vad är orsaken till blod i urinen?

• Hos ungefär 4 av 10 vuxna och 8 av 10 barn med mikroskopisk hematuri hittar man ingen orsak.
• Vid makroskopisk hematuri hittar med orsaken hos fler, men inte hos alla.
• Man måste försöka ta reda på:
  • Varifrån det blöder
  • Om blödningen är konstant eller kommer och går
  • Vilken sjukdomsprocess som ger blödningen
• Ålder är en viktig faktor när man bedömer orsaken till hematurin:
  • Njurinflammation (nefrit) är vanligast hos barn
  • Cancer i urinvägarna är sällsynt före 50 års ålder

Vanliga orsaker

• Blödning från slidan:
  • Hos kvinnor kan det vara svårt att avgöra om blödningen kommer från slidan eller från urinvägarna
  • Förklaringen kan vara menstruation, ägglossningsblödning, oregelbunden menstruation eller sjukdom i underlivet
• Urinvägsinfektion:
  • Är den vanligaste orsaken till blod i urinen, även om blod i urinen inte är ett framträdande drag vid urinvägsinfektion
  • Vid en urinvägsinfektion svider det oftast när man kissar och man måste kissa ofta
  • Urinprov kan visa bakterier och vita blodkroppar i urinen
• Urinrörskatarr
  • Infektion i urinröret som leder ut urinen från urinblåsan
  • Ger oftast svåra obehag när man kissar, men kan också förekomma utan sådana besvär
• Njurstensanfall:
  • Medianåldern för insjuknande är 53 år och njurstenssjukdom förekommer dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor
  • Intensiva, anfallsvisa smärtor som kan stråla ut mot rygg, ljumske, pung respektive blygdläppar. Ibland täta blåstömningar, svårighet att vara stilla, illamående och eventuellt kräkningar
  • Smärtan kan komma snabbt och försvinner snabbt om stenen flyttar sig
• Förstorad prostata:
  • Äldre män har en förstorad prostatakörtel som trycker mot urinröret och gör att urinstrålen blir svagare
  • Detta kan ibland leda till småblödningar i urinröret

Sällsynta orsaker

• Skada på urinröret:
  • Exempelvis pojkar som faller ner mot cykelstången, något som kan orsaka en plötslig sträckning av urinröret
  • Kan ge sprickor och synlig blödning, senare ärrbildning och förträngning av urinröret, vilket kan öka risken för senare blödningar
• Skada på njurarna:
  • Slag, spark eller fall med direkt skada på njurarna kan ge sprickbildningar i njurvävnaden och blödning
• Njurbäckeninflammation:
  • Typiska symtom är feber, frossa och flanksmärtor. Allmän sjukdomskänsla, illamående och kräkningar kan också förekomma.
• Njurinflammation (glomerulonefrit):
  • Är vanligast hos barn och kan uppstå efter en luftvägsinfektion
  • Symtomen varierar från symtomfrihet till livshotande akut njursvikt, oftast med trötthet, svaghet, huvudvärk, svullnad i benen och runt ögonen, rödfärgad urin
• Cancer i urinblåsan:
  • Vanligast i 70-årsåldern och något vanligare hos män
  • Blod i urinen är det dominerande symtomet. Få patienter har obehag vid blåstömning
• Prostatacancer:
  • Ger typiska prostataproblem när man kissar som startsvårigheter, svag stråle, känsla av dålig tömning, avbruten stråle, behov att pressa/trycka på, efterdropp, sveda eller smärta
  • Andra symtom kan vara ryggsmärtor, blod i urinen och allmänsymtom som trötthet och viktnedgång
• Njurcancer:
  • De flesta insjuknar vid 60–80 års ålder och tillståndet är något vanligare hos män
  • Bortsett från blod i urinen och ibland flanksmärtor har man få symtom tidigt under sjukdomsförloppet
• Tumör i urinledare eller njurbäcken:
  • Sällsynt tillstånd där huvudsymtomen är blod i urinen och eventuellt smärtor
  • Cirka 15–40 procent uppger flanksmärtor

Vad kan man göra själv?

• Kvinnor bör försöka avgöra om blödningen kommer från slidan eller urinröret.

När ska man söka vård?

• Synligt blod i urinen är ett symtom som kräver kontakt med sjukvården.

Utredning

Sjukdomshistorien

• Sjukdomshistorien ger läkaren viktiga uppgifter för att kunna ställa diagnosen, även om detta är något som bör utredas vidare.

Vanliga frågor

• Är du säker på att blodet kommer från urinen?
• Hur länge har du märkt detta? Hur ofta?
• Har du andra symtom eller tecken?
  • Gör det ont när du kissar? Smärta över urinblåsan?
  • Känner du dig trött och svag? Feber?
  • Känner du dig svullen i kroppen, till exempel svullna anklar?
  • Viktökning/viktnedgång?
  • Utslag?
  • Ledsmärtor?
  • Har du plötsliga, anfallsvisa smärtor som strålar ner i pungen/blygdläpparna?
• Brukar du ha problem med blåstömningen? För män: År urinstrålen kraftig eller svag?
• Har du tidigare haft någon sjukdom eller något problem med njurar/urinvägar/underliv?
• Har du varit utsatt för skada mot underlivet, flanken eller ryggen de senaste dagarna?
• Har du nyligen haft en halsinfektion?
• Har du några andra sjukdomar?
• Använder du läkemedel, särskilt blodförtunnande läkemedel? 
• Har du nyligen tränat intensivt fysiskt?

Undersökningar

• Vid undersökning känner läkaren på magen och undersöker eventuellt underlivet. Ibland känner läkaren på prostatakörteln via ändtarmen.
• Läkaren kan också dunka på ryggen där njurarna sitter för att avgöra om de är ömma.
• Urinprov:
  • Urinprovet bör helst vara morgonurin. Ta provet från mitten av urinstrålen, det vill säga vänta en sekund efter att det har börjar rinna innan du tar provet
• Blodprov:
  • Blodprov kan behöva tas för att se om blödningen har lett till blodbrist, om infektionsvärdet är högt eller om njurfunktionen är påverkad

Remiss

• Vid makroskopisk hematuri hos personer som är 50 år eller äldre ska remiss alltid skickas skyndsamt för utredning av cancer i urinvägarna. Vid en sådan utredning görs datortomografi av urinvägarna och cystoskopi. Cystoskopi är en undersökning då läkaren för in en smal slang med belysning och kamera i urinröret och upp till urinblåsan.
• Även vid makroskopisk hematuri hos personer som är yngre än 50 år eller hos personer som har mikroskopisk hematuri och symtom från urinvägarna som inte kan förklaras av godartade tillstånd (som exempelvis blåskatarr) kan remiss behöva skickas för fortsatt utredning.